tisdag 17 oktober 2017

Bedömd stress...

Fullt ös...

Stress är farligt när man upplever att man inte har kontroll, ofta beroende på att man inte kan lämna saker ifrån sig eller att man har svårt att sortera i det man håller på med. Lätt att tala om, och svårt att motarbeta.

Sedan kan man blir stressad av att det man gör aldrig blir riktigt bra, eller att man upplever att så är fallet. Något som lätt händer när man blir bedömd på ett eller annat sätt, och i skolan bedömer vi massor, allt och hela tiden. 

Just nu är det lagt på oss lärare att hela tiden formativt bedöma våra elever, alltså bedöma för att eleverna ska reflektera över sitt lärande och hela tiden utveckla sina förmågor. Därför får ofta elever en bedömning som låter ungefär så här: "Din text var jättebra, MEN tänk på att...". Allt i någon sorts honorerande välvilja, där vi vill pusha eleven framåt. 

Tänk så fel det kan bli.

Detta upplevs av många elever som att de aldrig är bra nog. Framförallt av de elever som strävar efter bra betyg. Vi kräver hela tiden mer, och då får vi tillslut den där stressen och känslan av otillräcklighet vi strävar efter att motverka.

Vi borde oftare säga: "Nu är det bra!". Punkt. Då kan eleven lägga arbetet bakom sig och känna mer tillfredsställelse med sig själv och arbetet. Det vi egentligen ville från början.

Idag diskuterade jag detta med några elever, och när jag sa att om vi ska bedöma så kortfattat så får man också vara med på att vi skriver "Det här var riktigt bedrövligt!!!". 

"Det vore bättre", sa eleverna, vilket kullkastar mycket av det vi tror på i skolan. 

Så nu har man en del att tänka på.

Det här blogginlägget var bra, MEN...













måndag 16 oktober 2017

Sakta flyter ån...





Sakta flyter ån genom den kyliga morgonen
rätt lik
den där känslan man har
som minner om vinterns närmande...












söndag 15 oktober 2017

Dömda...

De som vet...

Vad tänker jag på idag då? Jo idag tänker jag på vad som står i Romarbrevet, och mer specifikt på följande citat (nya översättningen):

"Därför finns det inget försvar för dig som dömer, vem du än är. Ty med din dom över andra dömer du dig själv..."

Varför tänker jag på det just idag, och inte i morgon?

För det är just idag man kan ta sig en funderare över det som händer just nu. I morgon kanske domen redan fallit, och kanske har den fallit tillbaka på oss själva.

Rätt troligt faktiskt. Så döm inte mer idag. Inte i morgon heller...

















lördag 14 oktober 2017

Ett nytt som vanligt...

Grönt te och kimchi...

När jag fick diagnosen diabetes skrev jag att man måste hitta ett nytt "som vanligt". Det har gått över förväntan. Sötsugen försvann ganska omgående och även suget efter andra saker som bullar och söta drycker.

Nu går jag på en kost som får kallas kolhydratreducerad. Inga större förändringar, utan snarare justeringar till det bättre. Sushin blir sashimi med kimchi och kvällsmackan blir nötter eller liknande.

Så det rullar på, och i morgon är det söndag...





















fredag 13 oktober 2017

Lärdom...

En ny värld tar form...

Idag avslutade vi "Världsspelet" i åk 9. Eleverna har verkligen levererat över våra förväntningar. Vi har inte bara sett kreativt arbete i form av film, musik och skrift, utan de har också visat på bra förståelse för hur svårt det faktiskt är att leda ett land.

När jag nu läser deras utvärderingar är det ett citat som jag fastnar extra mycket för. Det är svaret på frågan: "Vad har du lärt dig?". Svaret är:

"Jag har lärt mig lite mer hur det är att styra ett land och hur mycket politik handlar om prioriteringar"

Tror många håller med om detta, framförallt politiker. Bara det citatet gör projektet lyckat.

Nu är alla inblandade värde en skön helg...




















torsdag 12 oktober 2017

Labbråtta...

I samhällets tjänst...

Samhället gör väldigt mycket för diabetiker. Bland annat är allt insulin gratis, men det finns mycket annat som man bjuds på. Just därför var det inget att diskutera när man frågade mig på vårdcentralen om man ville vara med i olika studier och forskningsprojekt. I dessa fall har jag öppna journalen, men ställer gärna upp på andra saker om det behövs med.

Så nu är jag med i något som heter ANDIS, och i veckan ramlade den här boken med frågor ner i brevlådan. Tycker det är lite lurigt med kryssfrågor. Av någon anledning vill jag alltid ha något alternativ som inte finns, eller vill sätta kryssen mellan rutorna. Men förhoppningsvis kan de som gjort testet få ut något av svaren,

Så nu är det gjort, och förhoppningsvis kan det kanske hjälpa någon som får diabetes i framtiden.

Får vi se när nästa undersökning dyker upp...














onsdag 11 oktober 2017

I skallen en onsdag...

Precis som på insidan...

Alltså när hjärnan blir trött så där på onsdagens eftermiddag, så borde det naturliga vara att man vill sitta still och bara ta det lugnt. Men inte i min hjärna inte. Ju tröttare den blir desto larvigare blir det som driver den. Så istället får man en känsla av att man borde lyssna på technomusik och dansa robot. Eller ännu värre. Hade det funnits realistiska möjligheter så hade saker som att måla en ko rosa, spela bastuba i kemisalen eller spränga något olämpligt, varit klart intressanta aktiviteter.

MEN, någonstans i det där huvudet man har finns det en överjagshjärna som verkar ha som enda uppgift att stoppa den trötta onsdagshjärnan. Lite tråkigt, men kanske är den en av de där sakerna evolutionen gett mig för att överleva några dagar längre.

Tur är väl det. Många onsdagar blir det...