söndag 30 januari 2011

Nya projekt

Handboken, min första bok. Äntligen sugen på att skriva en ny...

Ni som känner mig vet att jag är en man med tusen projekt i skallen. Detta har tidigare resulterat i böckerna "Handboken" och "På Marknadsplatsen". (Dessa kan ni ladda ner som pdf-filer på det här inlägget om ni är intresserade).

Nu har skrivarsuget kommit med vårljuset och just nu skissar jag på en bok som ska heta "Ashyls resa". Eftersom jag gillar konsten att kunna skriva lite och säga mycket så ska jag försöka med ett nytt sätt att skriva den här gången. I stället för att skriva som en film ska jag försöka göra en bok som är som ett fotoalbum, där läsaren får fylla i tomrummet mellan "bilderna" själv. Man ska därför inte behöva läsa boken från pärm till pärm, utan kan läsa lite då och då när man har lust.

I tidigare inlägg har jag redan citerat redan färdigskrivet, men annars kommer boken att bli lite som följande citat:

"Då stod han där då äntligen på toppen av världens högsta berg. Hela världen låg för hans fötter och ingen var på högre plats än han. Då upptäckte han att toppen, som på avstånd varit mystiskt blåskimrande, var lika grå som alla andra berg, kullar och stenar. Om jag faller nu slår jag mig mer än någon annan, tänkte han..."

"Vargarna jagade inte för att de tyckte om att döda. Inte heller jagade de för att leva. Vargarna jagade helt enkelt för att de var vargar och vargar jagar. Döden gav dem ingen ångest. Vargar får bara ångest när de tänker på elden och när de tänker på valparna. Mest ångest får vargarna när de tänker på valparna och elden samtidigt..."



Ni förstår nog tanken. Förhoppningsvis är boken färdig inom överskådlig framtid

Ja just det! Jag har börjat lära mig att göra scrimshaw också...


Handboken:
På Marknadsplatsen:

lördag 29 januari 2011

Livets alla sidor

Titta! Det där molnet ser ut som sidan som bara syns snett nedifrån...

Ibland brukar jag ställa följande fråga:
"Hur många sidor har ett A4-ark?"

Detta är en bra fråga för att se om den man frågar har förmågan att tänka lite utanför ramarna. Det mesta här i livet tycker vi bara har två sidor. Gott eller ont, fint eller fult, bra eller dåligt och så vidare.

När man börja bli en gubbe som jag så inser man att det mesta har fler sidor än man ser. Det finns en oändlighet av nyanser bara av färgen grön, man vill både ha mjuka paket och gärna skulle man vilja rösta på alla partier bara man fick plocka ut de personer och de frågor man tycker bäst om. Det mesta är ganska komplext eller svårenkelt när man börjar sätta sig in i det.

Därför gillar jag personer som kan se alla sex sidorna på ett A4-ark, de vågar tänka lite utanför boxen och har ofta något mer att lära ut...


På tal om åsikter så tycker jag att ni ska kolla in följande blogg:

http://ileablog.blogspot.com/2011/01/vad-tycker-folket-egentligen.html

Här är det ord och inga visor, och ibland får man en känsla av att det finns en sjunde sida av arket.

onsdag 26 januari 2011

Modeller

Titta så enkelt livet är, bara man kan fysik...


"Matematikern kunde räkna ut allt utom vikten av att leva. Det gjorde han en modell av..."
                                                                                                                     Ashyls resa



Vetenskap är underbart. Man kan svara på nästan alla frågor eller ta reda på dem. Om de är mätbara vill säga. Ingenting som inte är mätbart existerar. Lite som att vara ateist faktiskt. Man lever och frodas och sen dör man av sjukdom, svält eller ålder. Det var hela saken. Kärlek är feromer eller snedriven bild av ens förälder som har motsatta könet, eller samma i vissa fall. Kort sagt livet är som en enda lång räknesticka.

Ibland önskar jag att min värld var lika enkel som naturvetenskapens oändliga antal av modeller, som förenklat ska förklara varför saker faller åt ett visst håll eller hur en atomkärna ser ut. Men faktum är att naturvetenskapen inte vet så mycket. Man mäter av ett litet spektra av universum, förenklar det och lär sig att räkna på det. 

Inte riktigt min värld där livet är ett flöde av omätbara energier och där man emellanåt tycker att träden talar med en. Inte för att de säger speciellt spännande saker, men ändå. Jag tror inte att allt är så övernaturligt. Det är bara det att vetenskapen inte lärt sig räkna på det än liksom. I en värld av välmätta raka linjer kan ett talande träd upplevas som ett hopp och befrielse.

Men å andra sidan. Be en naturvetare berätta vad magnetism är, inte beskriva det, utan verkligen förklara vad magnetism är, så kommer ni att inse att vi vet lika mycket om magnetism som om chi, faktiskt...


(När ni läser detta ska ni betänka att jag är utbildad lärare i No för de lägre årskurserna)
Bilden hämtad från:
http://www.pluggakuten.se/forumserver/viewtopic.php?id=4815

söndag 23 januari 2011

Ökenspridning



"Där stod han i den mäktiga öknen. Ett hav av sand vidsträckt till randen där himlen och marken förenas i horisonten. Varje sandkorn var en dröm, en idé, en förälskelse som tillåtits att dö i generation efter generation. Insikten satte sig som en tyngd över bröstkorgen. Ökenspridningen stod ej att stoppa. Medan skymningen färgade dynerna röda, förde den ljumma vinden med sig några nya sandkorn och fyllde igen fotspåren bakom honom..."
                                                                                                               Ashyls resa


Kanske finns det en öken någon stans som fylls av våra förlorade drömmar och önskningar. Frågan är:
Hur stoppar vi ökenspridningen?

tisdag 18 januari 2011

Vad är du värd lilla människa?

Blir du lönsam lille vän? Talar fortfarande till oss i sin tystnad...

Jag har väldigt svårt för uttrycket "Alla människors lika värde". Som neutris undviker jag att sätta människa och värde i samma mening. För så är det. När vi säger att alla har samma värde så gör vi det orimliga i att sätta ett pris på en människa. Ganska orimligt att sätta ett pris på vilken levande och kännande varelse som helst.

Galagopartiet hade som en av sina deviser: "Alla människor är lika värda, dock kan man växla in en människa i tio småmänniskor." Tycker det är ett genialt sätt att säga det på. För nog är det så att vi faktiskt inte är lika mycket värda, inte ekonomiskt i alla fall. Titta på barnen i bilden ovan. 20 år senare bidrar de till välfärden på olika sätt. Vissa ses nog till och med som en kostnad, och de känner att det är så.

Vad ska man säga då?
Jag tycker man ska tala om alltings likaberättigande. Allting har sin plats i världen. Det har inget med värde att göra och har inget med någon mening att göra. Allting finns av en orsak, även saker vi inte tycker om, och det är en jäkligt viktig orsak.

Så nästa gång någon tjafsar om "lika värde" så fråga: "och hur mycket är det då?"...


Tavlan gjord av Peter Tillberg -71-72

måndag 17 januari 2011

Zen talar - om och om igen

Den bästa bok som skrivits/ritats om buddhismen...

Jag har läst enormt många böcker om buddhismen, både faktaböcker och böcker som försöker förklara den innersta meningen. Tyvärr är de flesta lite träiga och ytliga. Det roliga med zen, och för all del taoismen med, är att man inte kan skriva om det. Ju mer man skriver om zen desto längre ifrån zen kommer man. Detta hindrar inte "mästare" från att skriva kapitel efter kapitel i frågan.

Om ni vill läsa en bok som förklarar zen och livet i stort, så satsa på "Zen talar" av Tsai  Chih Chung. Av alla böcker om buddhismen kommer den på mina första tre platser, och några till faktiskt. Med en finurlighet och i tecknad serieform får man anekdot efter anekdot att fundera på. Men enkelhet får man budskapet inbankat i skallbenet och helt plötsligt sitter man där som en upplyst buddha på toalettstolen.

En annan rolig sak med boken är att, även jag som läst den en zilion gånger, man hela tiden hittar nya infallsvinklar i den och får nya idéer och tankar.

Tsai Chih Chung har även gjort serier av "Tao Te Ching" och "The Art of War", men de bleknar i jämförelse med "Zen talar". Kanske är detta en genialitet som inte kan upprepas med samma skärpa.





Mitt exemplar fick jag av Lilla My för en massa år sedan. Jag undrar sällan om det gått bra för henne i livet. Hon har ju läst Zen talar...

lördag 15 januari 2011

Tomhet

En snabelsvärmarlarv,  för er som är noga med detaljer...

Ibland undrar folk hur jag hinner med alla "dumheter" jag håller på med och var jag får alla idéer ifrån. Själv undrar jag hur alla kan gå runt i livet utan att vilja skapa en massa saker eller prova det som är nytt och spännande. Man hamnar ju ändå i det man prioriterar i livet. Gillar man fotboll så tar matchen på lördagen inget av ens tid eller om man gillar att sticka så får man, hur konstigt det än låter, alltid tid att göra färdigt något.

Inom buddhismen talar man ständigt om tomhet. När man säger att något bara är tomhet, menar man att den saken inte har något bestående värde eller kommer att vara förstört inom gudomlig tid. Man talar också om tomhet som möjlighet. Ur tomheten föds allting och till tomheten återgår man som en ständig livsprocess.

Jag brukar liknade vid ett pappersark. Innan man sätter pennan mot det är det en oändlighet av möjligheter som kan ritas på det. Efter man dragit första sträcket har man skapat något och på något sätt har man då också dödat oändligheten. I själva skapandet minskar man möjligheterna. Något föds tio tusen möjliga födslar dör. Detta gör konsten så enormt nära livet i övrigt.

Därför tror jag att många som har svårt att komma på vad de ska göra måste lära sig att hitta tomheten i sig själva. Töm ett rum på alla saker och helt plötsligt skriker samma rum efter en ny skapelse. Titta på ett vitt papper i 10 minuter. Visst händer det något.

Rätt använd är tomhet en enorm källa av kreativitet, energi och skapandekraft att hantera varsamt...

För er som undrar över larven och vad den har med tomhet och göra. Jag tror larven vet mer om livet än de flesta andra levande varelser. Under sitt liv föds och dör tre gånger. Två gånger återvänder den till källan, tomheten, innan den slutligen dör som fjäril, som ett minisamsara.
Undrar om fjärilarna skrattar åt vår okunskap...

onsdag 12 januari 2011

Etiken och moralens tretal

Sex, döden och Hitler. Tre symboler, tre dilemman en etik...


Det finns många saker som vi gärna inte talar om. Inte på det personliga planet i alla fall. Döden t.ex. är något vi gärna stoppar in i garderoben eller sopar under mattan. Detta trots att döden helt naturligt finns  i vår närhet. Döden borde känna sig som en panelhöna, en som är på festen men som ingen ser.

Många tror att om man har följande tre värdegrundsbegrepp i sin CV så är man hemma:

Alla människors lika värde
Gyllene regeln
Vara demokratisk

Om alla vilar sin moraliska grund på dessa begrepp så är det inte så konstigt om det går åt fanders då och då. Men vi är så uppfostrade med dessa och att man ska vara "snäll". Men fortfarande mobbar vi varandra, ser ner på de som är svaga och annorlunda och, ja faktiskt, sätter olika värde på varandra.

Jag brukar säga att om man ska förstå sig själv och andra så måste man ha funderat igenom och lärt sig att förhålla sig till döden, sex och Hitler. Kan man förstå dessa tre symboler och förhålla sig mänskligt gentemot dem, så tror jag att man kommer närmare en etik och moral som faktiskt kan hålla. Låt mig förklara var och en närmare så kommer ni nog att förstå bättre.

Döden- Den största skräcken och det ultimata straffet. Döden är mörk, hotfull och skrämmande. Man vill gärna inte ta i frågan om man inte måste, kanske för att man inte vill bli påmind om sin egen dödlighet. Faktum är dock att döden i sig själv är en av hörnstenarna för att livet ska fungera. Visst gör det ont när någon nära dör, men alternativet att ingenting skulle dö är tusenfalt värre. "Bara människorna, som lever en så kort stund, tror att kärleken är för evigt". Det citatet tycker jag faktiskt visar hur mycket döden lyfter värdet av livet.

Sex- Kanske en mer personlig fråga än döden. De flesta religioner har lite problem med den här frågan och har en tendens att styra den. Man vill att vi ska älska varandra, men vi ska inte ha sex och ju heligare du är desto mer celibat lever du. Ganska långt från livet på något sätt. Sex är en enorm drivkraft och skapar mycket lycka men också enorma mängder frustration, sorg och utanförskap.

Hitler- Nästan alla människor som lever i västvärlden har en sorts relation till den här mannen. Han har blivit symbolen för den mänskliga ondskan. Man bara måste hata honom. Hitler själv, såg sig säkert inte som ond utan ville bygga ett bra samhälle. Ett samhälle med mycket svaga moraliska grunder. Men om man tänker efter ett tag och inte bara ser allt som vi är utbildade att se det. Finns det någon människa i modern tid som gjort så mycket för vårt moraliska och etiska tänkande som Hitler? Han fick människor att se att om vi inte ser upp så kan vi utföra otroliga hemskheter. Ena dagen är man en vanlig knegare, nästa dag är man en massmördare och torterare. Jag tror att vi måste förstå att ondskan kommer inifrån och om vi inte inser det, så faller vi lätt till föga för den.

Jag tror att man som människa varje dag måste rådbråka sig själv och hur man ställer sig till olika saker. För mig vilar etiken på tretalet som symboliseras av Sex, Döden och Hitler. Förstår man dessa så har man kommit en liten bit på väg i alla fall...




Bilder tagna från följande sidor:
http://linabina.blogg.se/2009/september/
http://skinnymoose.com/health/?cat=84
http://99ord.se/historia/adolf_hitler/

tisdag 11 januari 2011

Jubileum- det kan man goth ha

Drömmen om att bli äkta goth lever kvar. Tack vara Photoshop kan man se drömmen redan nu...

Då är man på sitt 25:e blogginlägg, vilket bör uppmärksammas. Det har blivit väldigt blandade inlägg med Jesus, häxan Gulli, Ranelid, en och annan blåval och mycket mer. Saker man bör lyfta extra efter alla dessa inlägg är:


  • Jag har nu träffat en person som känner en som sett en blåval. Man närmar sig och tron vacklar.
  • Jag har bestämt mig för att bli goth, vilket jag tycker passar en 41-årig rektor.
  • Feminismen är historia nu ska man vara neutrist.
  • Neutrismens flagga är nu bestämd till att vara vit med en svart cirkel på.
  • Då jag både bytt strängar på min gitarr och köpt en ny elbas, så är det nog dags att starta ett band. Det kommer nog att heta Gothards (Goth-hards). Bandet kommer nog att spela Dan Andersson och Mora Träsk...
  • Ranelid har fortfarande inte svarat på några av de mail jag skickat till honom.
  • Ja, änglarna finns men få vet var.
  • Trots påtryckningar är det fortfarande för många tomtar i luciatåget, vilket nog beror på bristen på tärnor och stjärngossar.
Ett stort tack till alla er som läser min blogg. Hör gärna av er med åsikter eller önskemål. jag debatterar gärna era frågor med.

Onkel Olof

lördag 8 januari 2011

Var har änglarna tagit vägen?

Den här ängeln hittade jag bredvid tandborstglaset i badrummet.
Oroväckande söt...

I mitt liv har jag mött många människor som tror på och/eller upplevt änglar. Ja faktiskt, ni är fler än ni tror och många av er tillhör inte bokens folk, det vill säga tillhör någon kristen-, muslimsk eller judisk kyrka, från vilka man borde anse änglar ha en större betydelse.

Men änglar är inte något som bara är förknippat med dessa religioner. Många religioner har änglar eller änglaliknande skyddsväsen. I vår egen folktro, med rötter i asatron, pratar man om fylgjor och något som kallas vård. Väsen som följer en individ eller släkt och vakar över dem.

Änglar är generellt väldigt personliga och det verkar svårt att dra dem över en kam. Din ängel är inte som min ängel, som definitivt inte är som grannens ängel. Min egen ängel/fylgja talar jag inte gärna om, men hon finns där när man behöver.

"Änglarna vakar över stridernas larm och lidande"

I himlen hittar du inte många änglar, tror jag, däremot i det vi skulle kunna kalla helvetet. Dom finns där de behövs och var behövs änglar mest om inte där lidandet är som störst och bland de människor vi dömer som mest onda?

Detta tycker jag att Fröding beskriver med klurig exakthet i dikten "Änglakärlek":

Dig, som biter,
dig, som sargar,
dig, som sliter
mig i trasor,
dig som slår
mig i sår,
dig, som gett av
tacksamhet
slag och bett av
tigrar, vargar,
dig, som slog, och dig, som bet,
mitt ibland fasor,
bett och slag
älskar jag.



En av mina favoritdikter faktiskt.


Så du som saknar en ängel i ditt liv. Sök inte efter grabbarna i luciaskjortorna i bilden ovan utan se dig omkring.
Kanske sitter din ängel bredvid dig i soffan...



torsdag 6 januari 2011

Den rätta stämningen

En bra illustration av känslan man får när man ska byta strängar...

Äntligen har jag bytt strängar på min akustiska gitarr. Drar mig lika mycket för det varje gång, även om det egentligen är rätt enkelt. Som tur är fick jag en sorts vev av min syster för många herrans år sedan som gör det snabbare att snurra på skruvarna.

Veven till trots slutade kvällen igår med att gitarren stod i ett hörn med d-strängen avhoppad för andra gången och samtliga andra strängar totalt ostämda. Hade lite ångest över detta i morse så innan frukost var jag bara tvungen att göra det färdigt. Tålamod är namnet på framgång och efter att ena e-strängen hoppat av 2 gånger och jag bytt batterier i min elektroniska gitarrstämmare, så lät det riktigt bra. Då infann sig tanken, som alltid kommer: Varför har jag inte gjort detta tidigare?

Men är det inte så ofta i livet. Att man vänjer sig vid sämre saker bara för att man vill undvika omaket att göra det. Fast man vet att man blir gladare efteråt. Ibland ska man inte tänka utan bara göra. Tankar skapar bara ångest.

En stämd gitarr ger bättre stämning och hindrar från stämningar från grannar och andra...



Bilden hämtad ifrån:
www.mamut.net/btsmusikarrangemang2002/subdet77.htm

tisdag 4 januari 2011

Feminist? Nej, Neutrist!

Olof Lindqvist anno 2010. 
Den stolte grundaren av neutrismen...

Nu har jag verkligen försökt gå till botten med feminismen och varit ute och googlat lite. På Wikipedia fanns inte mindre än tio olika sorters feminism. Ingen kändes riktigt passande för mig. Tänkte att mina åsikter låg lite närmare humanismen, vars namn borde skvallra om passande tillhörighet, så jag tog mig en titt på den med. Tyvärr är nog humanismen lika bred som feminismen och är inte bara en ideologi, utan också språkvetenskap typ retorik, grammatik och liknande.

Så kära läsare, detta är en historisk dag nämligen dagen då neutrismen föddes och jag blev dess ärofulla grundare. Så minns att ni var med när det hände.

Neutrism härleds från latinets neutrum, vilket kort och gott betyder något som inte tar ställning för något av genusen femininum eller maskulinum, könlös skulle man kunna säga. Med detta försöker man inte se kön som något som delar utan förenar i något sorts androgynt idealtillstånd.

Vad står då en neutrist för? Man kan förenklat sammanfatta det i följande mening:

"Var och låt vara"

Detta betyder att du ska vara dig själv och låta andra få vara som de vill.

  • Inkräkta aldrig på andra individers varande. 
  • Individens berättigande är okränkbar.
  • Varje individ har en funnen eller icke funnen plats och/eller tillhörighet.
  • Även en organisation, ett samhälle, en kultur eller struktur kan vara en individ.
Vidare sätter aldrig en neutrist orden "värde" och "människa" i samma mening. Neutrister tror på tesen:
"Det finns sällan en mening, men ofta en orsak".

Kort och gott. En neutrist försöker att värna om olikheter genom att se styrkor i desamma.

Tycker du att dessa tankar stämmer med dina? Tveka inte att gå med i rörelsen. Maila mig på nedanstående mailadress för att bli pionjär-neutrist:

onkelolof@me.com


Det enda som oroar mig med rörelsen är folk nog kommer att tro att man är kostexpert (nutrition facts you know)...

måndag 3 januari 2011

Feminist- Ska man vara det??

Den gamla goda tiden då män var män och kvinnor suffragetter...

Har börjat följa ett par feministiska bloggar. Mest för att de är väldigt välskrivna och tankeväckande. Men en tanke slår mig när jag läser vad dessa tjejer och kvinnor skriver: Vad fasen är feminism egentligen?

Precis som ordet "demokrati" verkar alla veta vad det är, men alla verkar också ha sin egna tolkning av begreppet. Som barn av 70-talet är man ju uppväxt med Anna från Arlöv, brända BH:ar och kamp för lika lön. Minns också Hoa-Hoa som med en bebis på armen uppmanade pappor att vara lediga med sina barn. Men är Hoa-Hoa en del av feministrörelsen eller är han för manlig?

Idag vekar många feminister vara notoriska manshatare som tror att alla män slår sina partners, älskar porr och inte kan prata om känslor. Har lite svårt att känna igen mina medbröder i den mansbilden. På många sätt tycker jag, och faktiskt många väninnor till mig, att ultrafeminister faktiskt motarbetar den moderna kvinnan.

För mig är moderna tjejer tuffa, orädda och tar inte skit. Man vågar ha attityd, skaffar bra jobb och slutar ofta som chefer över, just det, män. Var behövs feminismen i detta sammanhang? Har i något förhållande jag haft försökt bli hemmaman eller lyxman, det vill säga vara den som inte har ett arbete i familjen, men det har ingen partner ännu gått med på (här känns det helt plötsligt viktigt att säga att jag är heterosexuell).

För mig är kön, om man bortser från letande av partner, ganska ointressant. Rätt människa på rätt plats och lika lön för samma arbete är väl inget att diskutera. Könsrollerna har för mig bara överlevt som stereotyper. Kvinnor slår varandra och män, tittar på porr och har lika svårt att tala om känslor som vilken annan människa som helst. För det är så det är. Det handlar inte om män eller kvinnor, det handlar om människor och att vara mänsklig.

Med detta sagt vet jag fortfarande inte vad en feminist är...

söndag 2 januari 2011

Nytt år igen

Kanske inte just nu men snart...

Då var det första söndagen av sista dagars lediga. I morgon är det dags att börja jobba igen efter en liten julledighet. Året börjat med goda förhoppningar. I går var det plusgrader, lätt vind och faktiskt luktade det av vår i luften.

Nog är det lite tidigt att börja längta till våren redan nu. De senaste åren har ju lärt oss att februari och mars gärna slår undan fötterna på vårtecknen med rejäl kyla och mycket snö. Men igår spelade det ingen roll, man känner det man känner. Snart nog kommer vi ändå att säga: "Va, är det redan vår? Hur gick det till?". Precis som vi säger varenda år...

Gott Nytt År och god fortsättning alla bloggläsare!