torsdag 30 juni 2011

Koaner och paradoxer...

Ett berg, en sten, ett sandkorn, ett berg...

Både i öst och väst har man använt sig av begrepp som i sig själva inte går att helt fatta men som sätter igång tänkandet utanför ramarna. Inom filosofin pratar man om paradoxer, motsägelser. En av de mest berömda paradoxerna är den om att Akilles inte kan springa i kapp sköldpaddan eftersom han hela tiden måste halvera avståndet och då hinner sköldpaddan röra sig lite till. "Alla ljuger, även jag", är en annan känd paradox.

I öst använder man, inom zenbuddhismen,  koaner att meditera över. Några av de mest känmda är "Vad är ljudet av ett träd som faller när ingen hör det?" eller "Vad är ljudet av en hand som klappar?". Svaren på dessa har inge förnuftig lösning, mer en känslomässig. Ökar ens andliga medvetenhet liksom.

Dagens koan blir denna:


När ett berg mals ner blir det stenar
När stenar mals ner blir dom grus
När grus mals ner blir den sand
När sand mals ner blir det berg...

onsdag 29 juni 2011

En sommar, tusen projekt...

Ungefär så mycket försöker medelsvensken hinna med på semestern. En sten för varje projekt...

Idag kan man säga att min semester börjar. Ja egentligen börjar den inte förrän på måndag, men jag har några dagar att ta ut innan dess. Semestern ska ju vara en tid av avslappning och lata dagar. Tyvärr kan jag ibland känna att sommaren bara är en väntan på att den ska ta slut och att man inte hinner med det man borde och ville.

Man kan börja med huset. Har man hus har man alltid saker som behöver fixas. I år måste ladan målas, vinden röjas och ett fundamentet till värmepumpen fixas. Sen har vi mina kreativa projekt där jag har en bok att avsluta, en låt att mixa och några andra små projekt. Sen vill jag gärna hinna med ett par loppisar och auktioner, hälsa på alla mina vänner och läsa en mindre hög med böcker. Ett par nätter i tält hade också varit roligt och om jag inte har en solbränna till hösten kommer jag att känna mig som en stugsittare, vilket jag också vill vara.

Ibland undrar jag om inte det är lugnare att arbeta. Då har man ju fasta tider med. Det gillar magen...

tisdag 28 juni 2011

Snart semester...

I väntan på semester. I väntan på sin sambo...

Tyckte det var dags för en riktig sommarfrisyr. Detta är resultatet. Den känns väldigt skön i värmen. Åh va fasen, det växer snart ut igen.

 Nu väntar jag bara på att min sambo ska komma hem...

söndag 26 juni 2011

Truls, ett ideal för alla onklar...

Onkel Truls, alla onklars förebild och nydanare...

Många frågar mig om varför jag inte bloggar om Onkel Truls längre. Ni som läste min gamla blogg, vet hur fascinerad jag är av denna uronkel från början av 1900-talet. Jag är måhända den ende i min generation som faktiskt känner till denna man och myt.

För er som vill vara med i snacket ska veta att Onkel Truls hade en nydanande artikelserie kallad "Med Onkel truls genom Sverige" i tidningen "Hemmet -  läsning för ung och gammal" och man kan säga att han var upptäcktsresande i sitt eget land och kanske man också kan kalla honom för 1900-talets första bloggare. I artikeln ovan beskriver han med stor inlevelse hur han och hans trogna anhängare besöker och undersöka Kinda kanal. Man hänförs som läsare.

Onkel Truls kan sägas vara mannen som sedemera skapade allas vår OnkelOlof, och detta trots att ingen helt säkert vet vem han var. För tänk jag vill också vara som Onkel Truls: kunnig, nyfiken, piprökande och stabil.

Ja Onkel Truls är den första onkeln och förebilden som alla andra onklar trånar efter att få vara, så minns hans namn med vördnad...

P.S. Jag är nog den enda i dagisgenerationen som också kan alla verserna utantill på Alice Babs gamla slagdänga "Lille prins Sol"

lördag 25 juni 2011

Tekniken och jag...


Nu är vampyrfilmen äntligen klar och jag har gjort en del av musiken i mitt nya musikprogram som efter lite inledande strul fungerar alldeles utmärkt. Låt inte tekniken besegra eder där ute! Man måste våga leka och man måste våga göra fel. Som vanligt.

Vill ni ha ett litet smakprov på film och musik så gå in på min hemsida och titta på filmen "Blood for blood".

Mycket nöje...

Onkel Olofs Filmer

torsdag 23 juni 2011

Givandets gåva...

Ängeln i rummet. Givandets väktare månde?

Inom buddhismen finns begreppet "dana", att ge. För det mesta menar man då att ge gåvor eller mat till munkar och/eller kloster. Detta ökar givarens karma och måste ses som helig handling. Neka därför aldrig en annan människas givande. Då nekar du henne också hennes rikedom.

Givande är på sätt och vis ett mått på god vänskap. Det ger ofta mer glädje att ge än att få och att kunna ge något fint till någon man verkligen tycker om kan vara en av livets största välsignelser. När en vänskap går förlorad saknar man ofta den glädjen det ger att kunna dela med sig av sig själv, att få vara en positiv faktor i den andres ögon

Är man en människa som inte kan ge av sig själv, ser man ofta världen som fattig och orättvis. Man får också en tendens att skylla detta på alla andra. En människa som har mycket att dela med sig av, i form av själ och hjärta, är alltid en vinnare fast den ger bort allt.

Givandet är heligt. Ge aldrig upp, utan våga vara den som ger först. Det ger tillbaka...

tisdag 21 juni 2011

Midsommarnattens leende...

Inne i skogen en midsommar natt, då allt kan hända...

Idag är det midsommar, det vill säga årets längsta dag. Sedan blir det bara mörkare, så det gäller att passa på. Jag brukar bejaka mina fornnordiska gener och fira lite när midsommaren kommer. Firandet innefattar att man vakar in natten någonstans där det är fridfullt, röker en pipa och kanske tar sig en liten jäkel. Men det är naturupplevelsen som är det viktiga.

På fredag är det den komersiella midsommarafton. Då festar jag loss på riktigt med släkt och vänner. Den enda dagen på året då jag festar rejält. Resten av året är jag den vanlige timide Onkel Olof.

Men idag är jag den andlige gubben Olof som älskar det naturmystiska och känslan av den totala närvaron och samhörigheten som bara en midsommarnatt kan ge...

söndag 19 juni 2011

Vilja, våga, kunna...

Är det ett rollspel, en bok eller en tavla? Nej, det är en massa apgöra...

Allt för många springer runt med mantrat "jag kan inte" i sitt huvud. Just därför lyckas dom inte. I min värld är mod, vilja och tålamod det som till slut avgör om man lär sig det man vill eller om man får gjort det man tar på sig.

Jag tror nästan alla som arbetar med konstnärlig arbete, sport eller produktion att det som avgör i slutändan är inte ens kreativitet utan tålamodet att inte släppa taget. Rollspelet "Portal" som ni ser ovan är en av mina skapelser. Det har lärt mig att när kreativiteten och skapandet är klart så har man 60% av arbetet kvar i form av "apgöra" det vill säga korrekturläsning, omskrivning och ännu mera korrektur. Det tär på tålamodet.

Men så klart. Mod ändå är det viktigaste. Man måste våga kasta sig ut över klippkanten och lite på att det finns ett hav som tar emot dig nedanför. Och tro mig, havet existerar. Gör det inte det får man hämta det. Hink för hink...

Detta är mitt hundrade blogginlägg på Blogspot. Grattis till mig!!

fredag 17 juni 2011

Värdet av att vara värdig...

Vad hindrar och vad håller tillbaka?

Livet testar oss ständigt och på många konstiga vis. Hur vi klarar dessa prov påverkar mycket den grundval på vilken vår inre trygghet vilar, och om denna vår inre styrka är hög påverkar vi andras styrka med. Lite som ringar på vattnet. Därför är det viktigt att inte rygga för utmaningar och låta idealen fly.

För att man ska utvecklas kan man inte bara spela "safe" i livet, men måste tappa kontrollen lite och låta sig flöda med. Våga satsa med hjärtat. För den som vågar med hjärtat kan aldrig helt förlora, för man kommer alltid att veta att man gav det chansen. Dom som inte vågade kommer alltid att leva med undran över hur det kunde ha gått.

Den här veckan har jag lärt mig att när kontrollbehovet och rädslan styr, missar man utmaningen och sig själv. Och missar man sig själv står man ofta mer ensam när livet testar en nästa gång...

tisdag 14 juni 2011

Dikter, omöjliga att översätta...

En tall har olika innebörd på olika språk...

Den här veckan är en av mina insikter att man faktiskt inte kan översätta dikter till olika språk. Innebörden ändras, musiken i språket ändras och därmed kan man också säga att budskapet ändras. En dikt är ju så destillerad i sitt språk att orden inte kan ändras.

Kallifatides har sagt att det inte finns några synonymer, och det ligger mycket sanning i detta. Varje ord har sitt eget värde, även om det har samma mening som  ett annat ord. Man måste därför lära sig att välja sina ord väl och i en dikt är varje ord vägt på guldvåg.

Ni som kan olika språk kan ju försöka översätta följande dikt så förstår ni vad jag menar:

Träden talar med tystnad,
vindens sus och lövens skiftningar
Träden talar om livet
Ty träden står tiden närmast

Däremot kan en översättning bli bättre än originalet. Kanske ska jag börja skriva dikter där jag hämtar ord från alla språk jag kan. Jag vet redan ett namn: La poeme di the tower of Babel...

måndag 13 juni 2011

Att flytta ett berg...

Om inte berget kan komma till mästaren, får mästaren flytta berget...

Så mycket tid vi lägger på att försöka ändra oss själva och andra. Ibland känns detta som det enda vi försöker göra. Genom reklam, agitation, hälsokurer, lyckoböcker, övertalning, nyårslöftet, ja listan är nästan patetiskt lång. Chansen att vi ska lyckas är ungefär lika stor som möjligheten att flytta Mount Everest 100 m österut.

kanske beror detta på att vi aldrig riktigt funderar på vad vi vill förändra/flytta. Inom buddhismen talar man om självförädling. Något man ska ägna sig åt efter att man blivit upplyst. Det kan ta 30 år, eller mer, från det att man vet till dess man lärt sig att leva efter det. Så kanske är det så att tesen att alla är upplysta stämmer. För med så mycket självförädling borde berget inte bara flyttats, det borde stå i vägen för de flesta med.

Och det gör det...

lördag 11 juni 2011

En solig lördag...

På den tiden jag var ung och ville vara vampyr...

Idag har jag haft en något blandad dag. Började dagen med en tur till en loppis och veteranbilsmarknad. Därifrån tog jag vägen över en brunch och en målad lada till att klippa en vampyrfilm jag deltog i för nästan 10 år sedan. Har fått till två låtar som jag pregat in i filmen med.

Sådant är mitt liv. Som en påse Gott och Blandat. För det mesta är bitarna goda och söta, men tyvärr biter man av en plomb då och då på en seg kola.

När solen sken på den nymålade ladan såg den riktigt fin ut. Snart ska jag äta hemlagad pizza och titta på True Blood, en något mer proffsig vampyrhistoria. Sådant är mitt liv. Gott men mest blandat...

onsdag 8 juni 2011

Identitet. En fråga om val...

Ursäkter är onödiga. Vi väljer själva hur djupt vi vill gå...

Idag känner jag mig använd. Värdet på mig själv känns lite lägre än igår. Men väntar jag lite till kanske jag räknas som antik och blir därmed ämne för en nyvalidering och kanske får ett ökat värde igen. Eller slängs på soptippen om grundmaterialet inte är gott nog. Egentligen känns inte det så viktigt när allt kommer till kritan.

Många diskuterar i tid och otid om det är arvet eller miljön som påverkar oss mest. Kanske är det den miljön vi ärver. Egentligen är detta, i mina ögon, ganska ointressant. Som jag ser det är det valen vi gör som skapar den människa vi är. Vi väljer själva hur vi ska uppföra oss och hur vi ska reagera. Ingen gör det åt oss. Det är sällan dina föräldrar, arvet, som ber dig kalla folk för otrevliga saker och ej heller är det omgivningen, miljön, som gör det. Men det är alltid lätt att skylla på.

Man måste våga vara sig själv och våga följa de normer och principer man tror på. Man kan därför välja den identitet man vill representera. Det är lätt att skylla på omständigheterna. Tyvärr är det aldrig omständigheterna som gör valen åt dig, det är du, även om du inte känner för det...

tisdag 7 juni 2011

Maskeraden fortsätter...

Ibland är en käpp bara en käpp, som Freud skulle sagt...

Vissa dagar när man leker livet, upptäcker man att man varit bollen, inte spelaren, som lämnats kvar på den tomma planen när spelarna tröttnat. Det är då man undrar om gräset är på riktigt med...

måndag 6 juni 2011

Vad ska man veta egentligen?

Lite fotokonst à la Onkel Olof & Fröken Grön...

Man brukar alltid säga att det är bra att vara allmänbildad. Men vad är det egentligen för fakta som alla borde känna till och som skulle kunna bli kunskapsklistret i vårt kulturella modellbygge? Satt och funderade på det häromdagen, och genast börjar man rabbla en massa skolkunskaper som man tycker tror att alla kan efter nio år i kunskapens korridorer. Det blir en himla massa saker att hålla reda på.

Kanske måste man sortera efter ämnen. Vad måste alla veta om musik? Det blir en himla massa. Kanske måste man göra ännu snävare kategorier. Jag beslutade mig för följande:

Årtal berömda slag
1066- Slaget vid Hastings
1628- Slaget vid Lützen
1942- Slaget vid El Alamein

Det är alla slag man måste kunna årtalen på. Varför bara dessa tre? undrar ni säkert. Det var de enda jag kom på när jag skrev, och jag är minsann inte oallmänbildad så de måste vara de enda man behöver kunna...

söndag 5 juni 2011

Apokalypsens konst...

Mitt bidrag till tävlingen. Framtiden är i sanning pixlad...

Har i helgen varit på LinCon och nördat runt lite. Det har blivit brädspel, rollspel och teckningstävling. Tävlingen hette Pro Artist Contest och temat var att skapa en postapokalyptisk bild. Mitt bidrag kan ni se i bilden ovan. Då den togs med min mobilen, blev inte kvalitén så bra.

Jag hamnade på andra plats i en mycket jämn tävling. Det får man vara väldigt nöjd med. Synd att det inte fanns en danstävling med...

onsdag 1 juni 2011

Barkbåtar...

Man undrar vart de åkte. Kanske ligger dom nere vis stranden...

Under mitt liv har jag täljt en och annan barkbåt. Jag är ingen höjdare på det, men jag gillar att sitta vis stranden och karva lite i en bit tall. För det mesta har jag låtit vattnet föra med sig dom, och sett dem försvinna i fjärran. I tanken har de fört med sig ett viktigt budskap.

Jag väntar fortfarande på att någon av dem ska återkomma med ett svar...