söndag 31 juli 2011

I undrandet av den tid som flytt...

Man ska inte leva i det förflutna, men man kan undra...

Någon sorts mål i livet är att försöka leva i nuet. Att inte binda fast sig själv i historien och inte klistra sin tanke på framtidens vägg. Nuet är fantastiskt om man vågar vara i det. Problemet med att vara i nuet är att man är ganska ensam där. Väldigt få människor befinner sig i nuet på riktigt.

Som jag för en stund sedan. Befann mig i "nuet" och undrade över vad Ruby Wax gör nu för tiden...



(För er som blev nyfikna kan jag säga att Ruby Wax lever och har hälsan. Hon gör bl. a. TV-shower i Holland och håller föreläsningar. Kollade det på Wikipedia)

lördag 30 juli 2011

En dag på loppis...

En lyckad dag på loppis, kan man tycka...

Idag har jag varit på loppis på Sturkö i Blekinge. Jag gjorde en massa fina fynd. Kände mig lite som Emil i Lönneberga på auktion. Titta bara vilka fina fynd jag gjorde:

Ett kamerastativ (100 kr)
Ett rent måste för min fotointresserade sambo.


Stiga Bowling (20 kr)
Kommer ni ihåg detta roliga spel där man skickar en snurra mot käglorna. Fanns på alla fritidshem på 70-talet.


Kartväska i kanvas (5 kr)
Så jäkla cool. Originalpennor satt i facken på sidorna. Kommer att passa tillsammans med min gamla portört.


Rund spegel i tenn med två ljuslampetter (10 kr)
Med fina blomstergirlanger i över- och underkanten. Målade vita är de bara sååå shabby chick, he he.


Ett par kastanjetter (5 kr)
Förvisso ett par souvenirkastanjetter men de kommer att användas i min studio på något vis.

När jag nöjd åkte ifrån loppisen undrade jag vad alla dessa köp egentligen säger om mig som person. Är inte riktigt säker på att jag vill veta svaret...

fredag 29 juli 2011

Spela spelet, en del av livet...

Saga, mitt första spel. Inte det spelet jag spelar mest dock...

Som många av er vet så sysslar jag också med att designa spel. Inte datorspel utan vanliga bräd-, konflikt- och rollspel. Jag älskar problemlösningen som reglerskrivning och spelutformning innebär. Hur gör man ett spel som man vill spela om och om igen? För mig har Othello den ultimata slogan "A minute to learn, a lifetime to master". Enkelt men ändå fullt av strategi.

En sak som slår en när man sysslar med spel och fiktiva världar är att livet i sig själv ett stort spel. Vi har det sociala spelet, det politiska spelet och trafikspelet, för att nämna några. Skillnaden mellan dessa och ett vanligt sällskapsspel är att det tar lite längre tid och insatserna är högre.

Det universella spelets slogan borde vara: "A lifetime to learn a second to master"...

torsdag 28 juli 2011

Sorg och saknad...

Idag ja. Men i morgon då?...

I min lilla skrift "På Markandspltasen" skrev jag:


Sörj de döda medan de fortfarande lever
Det är aldrig synd om någon som är död 
Saknaden kan vara svår 
För att saknaden inte ska bli svår 
Sörj nu när den döde kan vara med 
I morgon får du gråta ensam 
I morgon upptäcker du 
att du är skyldig de döda många ord

Det är lätt att fastna i sorgen. Men tänk på att du antagligen har många omkring dig som inte kommer att vara med för alltid. Livet ger inga garantier så säg och gör idag, det du önskat du gjort och sagt, när dom du älskar är borta...

onsdag 27 juli 2011

Rekordår i svampskogen...

Röksvamp i rekordformat...

Svampen ovan hittade jag på en kortare promenad idag. Det är en röksvamp, storlek enorm. Diametern på den är närmare 35 cm.

Det är således inte bara mycket svamp i år, det är också stor svamp. Mitt råd är ett ni tar släp på bilen när ni ska plocka årets kantareller...

tisdag 26 juli 2011

Sopor. En handelsvara...

Stora högar, stora pengar...

Har varit på tippen idag och slängt en massa bråte som stått i garaget. Tycker om det här med källsortering. Det känns riktigt på något sätt att vi tar tillvara det mesta som vi slänger. Ja vi är så bra på att ta tillvara sopor att dom inte räcker till och vi måste importera. Läs länken nedan:

Sopimport

Vi köper 600 000 000 kilo sopor om året, mest från Norge och Tyskland, för att kunna driva våra fjärrvärmeverk. Massor med sopor och antagligen en massa pengar. För så är det. Det är mycket pengar i sopor idag. Med skenande priser på råvaror har återvunnet blivit stormarknad.

Med tanke på alla dessa tjänade pengar kan man tycka att det är lite roligt att Miljö Partiet tillhör det socialistiska blocket. Miljöteknik idag är rena kapitalismen...

måndag 25 juli 2011

Miljötänk, inte bara uppoffring...

Minskat oljeberoende och ökad livskvalité...

Ni som känner mig vet att sedan ett år har jag och min sambo downshiftat, det vill säga sänkt levnadsstandarden för att gå ner i varv och därmed höja livskvalitén. Vi har köpt ett litet hus i en mindre ort. När vi flyttade hit hade vi en oljepanna från 60-talet. Den är nu utbytt mot en värmepump och för att komplettera pumpen har vi byggt en öppen spis med en kassett för att elda med ved.

Igår testade vi den öppna spisen för första gången. Inte nog med att mysfaktorn i huset ökade markant, så gjorde även värmen i huset. Den lilla kassetten lyckades värma upp murstocken och i stort sett alla rummen med en behaglig och hemtrevlig värme. När vi gick upp i morse var murstocken fortfarande varm, trots att elden slocknat för flera timmar sedan.

Den nya spisen kommer att vara ett bra för vår totala energikonsumtion och därmed för miljön, men framför allt ökar den vår livskvalitet. Så vem sa att miljötänkande bara handlar om uppoffringar? ...

söndag 24 juli 2011

En dag på landet...

3 minuter senare...

Idag kändes det verkligen att man inte bor i stan längre. Höll på med att lasta ved (bara det) när grannen träd blåste omkull över vägen. Medan jag stod och funderade på vem jag skulle ringa stannade den första bilen framför trädet.

Ur stiger en man och efter att vi haft en mycket kort diskussion tar han fram en motorsåg från bagageutrymmet (ni vet den där motorsågen som ligger mellan varningstriangeln och reservdäcket) och med hjälp med några andra som stannat var trädet uppsågat och och ur vägen på noll tid.

Nu är man verkligen på landet, tänker jag, och återgår till att stapla ved...

lördag 23 juli 2011

När film blir verklighet...

Det vi betalar dyra pengar för att se på film, skulle man betala ännu mer för att slippa...

Sitter och tittar på morgonnyheterna som handlar om massakern på Utöya. Tanken som slår mig är att detta är det perfekta manuset för en halvbra skräckfilm. Märkligt att vi vill se saker på film vi aldrig skulle vilja vara med om i verkliga livet.

Vi har det tydligen inom oss redan innan det händer...

Vi känner med alla de hundratals anhöriga som drabbats.

fredag 22 juli 2011

Kropp och sinne...

För att bara vara "tomhet" har de en ansenlig vikt...

Idag plågas jag av en zen-paradox. Hela min kropp känns som gjord av stelnad smärta. Ben, rygg och axlar är nästan lika stela som betongplattorna jag flyttade genom hela trädgården igår. Ni undrar kanske vad som åsamkat mig den här smärta och religiösa tvivel. Jag och min sambo la en ny grusgång igår, vilket innebar att flytta ett ton plattor och sedan lägga på något ton med singel.

Det blev snyggt men det hade sitt pris. För visst är det märkligt att något som bara ska vara "tomhet" kan vara så jäkla tungt. Att bara se kroppen som en farkost är också lite svårt när man knappt kan ta sig upp ur soffan.

Men å andra sidan. Trots lite träningsvärk så har hela arbetet gett en stor tillfredsställelse, framför allt när man ser resultatet. Å smärta är som lycka- det går över...

torsdag 21 juli 2011

Att leva är att sträva...

Ljuset i slutet på tunneln. Kanske finns det en bättre värld? Förhoppningsvis inte...

Jag älskar att diskutera och debattera på nätet. Provocera tycker jag också om, som många av er vet om. En bra argumentation ökar allas visdom. Hur hemskt vore det inte om alla tyckte likadant hela tiden. Väldigt outvecklande i alla fall.
Det händer ibland att jag rekommenderar andra bloggar. Just nu är jag förtjust i följande blogg:

Tour d'Afrique

Tack Eric, för alla raka kommentarer!

Jag fick en väldigt rak fråga som jag gillar: "Kan du leva som du lär?". Den här frågan är den mest centrala i alla diskussioner om moral, etik, religion och filosofi. För faktum är att det inte finns någon lära utan paradoxer. Så givetvis kan jag inte leva som jag önskar att jag kunde, och antagligen ingen annan heller till 100%, men vi försöker så gott vi kan.

För jag tror det är det som är att vara människa. En ständig strävan efter att bli ett bättre jag. Detta bättre jag är nog väldigt individuellt, men strävan är det samma. Enligt Lao Tzu och "Tao Te Ching" hatar människor att vara ovärdiga, okunniga och föräldralösa (finns olika översättningar på detta). För så är det. Alla vill vara duktiga och tillhöra något, men vi lyckas mer eller mindre bra med detta.

Därför är slutsatsen, och detta är min övertygelse, att alla människor vill väl och vill göra bra saker. Livet gör det inte särskilt enkelt, och därför blir det mesta av detta bara en strävan. Jag lever inte som jag lär, men jag försöker verkligen...

onsdag 20 juli 2011

Vem är det mest synd om?

Du där! Sluta lipa och gör något i stället...

Det finns ett ord i svenska språket jag inte gillar speciellt mycket och det är ordet "medlidande". Hur, undrar du, kan en man som säger sig vara buddhist inte gilla ett ord som på sätt och vis är centralt i buddhistiskt tänkande? Ni vet allt är lidande och man ska känna med alla levande varelser.

För mig har ordet en tendens att förlama handlandet. Om någon lider, vad hjälper det honom/henne om någon annan också lider. När jag mår dåligt vill jag ha normala människor omkring mig som kan hjälpa mig och inga som sitter och tycker synd om mig, det gör jag så bra själv.

Ibland när jag håller i möten och jag tycker det blir för gnälligt brukar jag låta ordet gå runt och så ska alla berätta varför det är mest synd om henne/honom idag. Detta brukar liva upp och få en att fokusera på det som är viktigt istället.

Det finns ett bättre ord att använda och det är ordet "medkänsla". För mig betyder det att man ska försöka förstå hur en annan människa har det, så att man på allvar kan hjälpa den när det behövs. Tycker man synd om, har man lätt för att sluta ställa rätt krav och det är egentligen rätt fördummande mot ens medmänniska. Vissa tror att bara det är tillräckligt synd om någon, så får de nästan göra vad som helst. Man tar ansvar ifrån dem och en människa utan ansvar är en människa utan värde.

Så vad är det jag vill ha sagt? Kort och gott: Sluta tycka synd om allt och alla och gör något i stället. Värden behöver inte fler människor som sitter tillsammans i kollektivt medlidande...

tisdag 19 juli 2011

Livet i en burk...

Ungefär så här ser världen ut. Varken mer eller mindre...

Det diskuteras en massa om vår energi och hot mot klimatet och en massa liknande. För en massa år sedan gjorde jag ett litet experiment med mina elever. Vi gjorde en mikrobiotop i en glasburk, det vill säga varje elev fick plantera några växter i en glasburk som vi sedan förseglade. Dessa små biotoper höll sig sedan levande och frodiga i flera månader även om några blev övervuxna av andra plantor.

Slutsumman av detta experiment var att försöka förklara att vår värld också är ett slutet system. Ingenting försvinner, allt bara går runt. För så är världen. Universum är som en burk, om än en ganska stor. Men energin och materian är konstant. Ingenting försvinner eller kommer till, utan bara omvandlas och flödar (energiprincipen).

Detta betyder att när vi försöker förändra något, så det enda vi gör är att flyttar om det. Energi tagen på ett ställe, är energi förlorad på något annat ställe. Så när vi nu sätter upp en massa vindkraftverk för att få mer energi, så kan man undra var den energin tas ifrån. När vi är färdigbyggda kanske det inte kommer att blåsa mer på jorden, och DET skulle jag kalla en klimatkatastrof...

måndag 18 juli 2011

Husliga Onkel Olof...

Folklig och huslig. Hur ska det gå med min image?

Igår var jag verkligen huslig, tycker jag själv. Då la jag in färsk vitlök. Jag älskar den vitlök man kan köpa nu på sommaren som inte är torkad. Passar utmärkt i maten och kan rostas som den är, men jag valde att lägga in den. Blir lite som vitlöksgodis, och passar utmärkt till en grillad köttbit. Man kan äta dem direkt i burken med.

För er som blivit lite sugna kan ni få receptet här:

1. Skala den färska vitlöken och lägg i en burk.
2. Gör en lag genom att värma upp lika delar vinäger och socker (helst risvinäger) och en nypa salt.
3. Häll lagen i över vitlöken, krossa några kvistar rosmarin och lägg i lagen och sätt på locket.
4. Låt det stå några dagar sen är det färdigt.

Håller länge så man kan ha det i kylen i flera månader.

Tro nu inte att detta kommer att bli en matblogg. Men mat är också livet. En väldigt stor del av livet faktiskt...

söndag 17 juli 2011

I ljus och mörker...

Det finns alltid ljus i mörkret...

Enligt taoismen så är allt i balans, om ej i jämvikt. Yin och Yang i ständig rörelse. Vi tror alltid att vi måste springa runt och fixa allting. Problemet är att det mesta fixar sig själv, bara man har lite tålamod. Ibland måste man kunna vänta i si så där en miljon år eller så, men då har naturel ofta själv löst problemen vi ville lösa direkt. Kanske därför vi får vissa problem för att vi måstre ha allting nu och inte senare, eller kanske inte. Mycket är inte nog.

Så varför oroa sig? Det löser sig alltid. Men kanske inte på det sättet vi först önskade...

lördag 16 juli 2011

Snart är det jul...

Titta, en gammal goding...

Kom på idag att det bara är fem månader och sju dagar kvar till jul. Ute är det 23 grader varmt och sol. Ingen julkänsla än med andra ord. Kanske kommer nästa vecka...

torsdag 14 juli 2011

Timglas...

Sand blir till tid som blir en bristvara...

Alltid lika spännande att fundera över tiden och dess förgänglighet. Hittade en dikt, jag skrev för en tid sedan, bland alla mina anteckningar. Den går som följer:

Tiden rinner som sand mellan mina fingrar
Omöjlig att hålla
Omöjlig att bära.
Ett korn jag gömde i handens livslinje
ett sista hopp att kunna spara en stund liv
När jag vaknade på morgonen
Var tiden slut, och kornet borta
Den nya dagen väntade på mig...

Tyvärr kan man man inte spara tid som man sparar ström i ett batteri, eller foton i ett album. Just det gör livet så fantastiskt...

onsdag 13 juli 2011

I skuggan av sanningen,,,

Vem är skuggan i brunnen. Fotografen, så klart...

Ibland kan en felaktig bild bli lite rolig. Normalt vill man ju inte att fotografen ska synas i bilden, men den här gången råkade jag få med mig själv utan att först se det. När jag redigerade bilden kom jag på att den skulle fungera bra som en framsida till en deckare. "Skuggan i brunnen", vore ett bra namn.

Men då kameran aldrig ljuger kanske "I skuggan av sanningen", vore ett bättre namn...

tisdag 12 juli 2011

En ny bekantskap...

Ragnar, vår nya hjälpreda...

Jag älskar kråkfåglar. Dom är både kloka och busiga, och för all del skräniga. Såg en gång ett program som handlade om korpar som hade som hobby att rida på vildsvin. Såg så himla härligt ut. Frustrerade vildsvin som rände runt med nöjda korpar på ryggen.

Idag fick min sambo oväntad hjälp med att måla om våra fönster av en ung kaja. Som tack för hjälpen fick han lite havrekaka och vi såg på honom att han hette Ragnar. Något säger mig att Ragnar kan bli en mycket rolig och trevlig bekantskap den närmaste tiden på Solhäll, där jag bor, och han får gärna måla fler fönster åt oss...

måndag 11 juli 2011

Bara naturliga råvaror...

I Onkel Olofs produkter finns bara naturliga råvaror. Produktionen har mer att önska...

Såg reklam på TVn igår. Det var något företag som påstod att deras produkter bara har naturliga råvaror. Då slog det mig tanken att jag inte vet vad icke naturliga råvaror är. Allt kommer ju på något sätt från naturen, även kemikalier.

Men så förstod jag vad dom menade. Dom har inga övernaturliga råvaror som ektoplasma, John Blund sand eller enhörningshår i sina produkter. Synd. Jag hade gärna smakat på mat med övernaturligt innehåll. Kanske något för livsmedelsindustrin att forska på...

söndag 10 juli 2011

Den lilla människan i den stora världen...

Onkel Olof funderar på livet, universum och det eviga tjatet...

Jag har nu under Almedalsveckan följt Birger Schlaugs blogg lite närmare. Birger är en mycket bra bloggare och det är jättekul att följa hans kommentarer. Nu är det inte Birger eller miljöpolitik som jag egentligen funderar över, utan vilka frågor som styr media och oss.

Birger har gjort en knivskarp analys över hur lite de olika partiledarna nämnt klimathotet och kopplat detta till den ekonomiska tillväxten. När man läser detta slår det mig att det är inte så konstigt att vi just nu, efter flera år av domedagsscenarion, inte orkar ta i frågan. Vi kan den. Jag tror dessutom att de flesta människorna i det här landet, mig inkluderat, gör så gott de kan. Men så fungerar vi. Vi kan bara ta en fråga i taget liksom. Just den här sommaren är ozonlagret tunt som fasen, men den frågan har vi arbetat färdigt med och ingen lyfter på ögonbrynen.

"Ord som sägs för ofta, tappar sitt värde", sa en vis människa en gång. Vi orkar inte med tjatet och när vi hört något tillräckligt ofta, så hör vi det inte längre. Eller som i Martin Ljungs monolog med mannen som är så sjuk berättar om alla piller han tar, och sist i listan har han sockerpiller. "För man måste ju leva med", säger han.

För så är det. Hur hotfull vår värld än är, så måste man ju leva med. Klimatet löser vi i morgon. Var är festen?...

http://schlaug.blogspot.com/

lördag 9 juli 2011

I sagoskogen...

Årets första kantareller minsann...

Idag var jag ute i skogen och vandrade. Lite varmt kanske, men det vore synd att inte klaga. Har ni tänkt på att när man bara ska ut i skogen för upplevelser, så är det de gångerna man gör de största fynden. Idag fann jag årets första kantareller. Jag trodde det var lite tidigt, men vid vägkanten växte de en hel drös. Det var som man tänker sig i sin gamla läsebok, alldeles gult. På 5 min hade jag fyllt den enda lilla påsen jag hade med mig. Sånt som aldrig händer när man har stora korgen med sig.

Senare på vägen fann jag något lika fint. Det var alldeles rött av stora saftiga skogssmultron. Jag åt smultron med båda händerna och tänkte på att det kändes som taget ur en bok av Astrid Lindgren. Fick nästan lust att trä smultron på två strån, och springa dom 15 milen hem till mor med mitt fina fynd. Precis som i sagorna.

Detta visar väl att allt var inte bättre förr. Sagoskogen lever och frodas, och idag var den ovanligt god mot Onkel Olof...

fredag 8 juli 2011

Onkel Ono och konsten...

Ett av mina bidrag till Yoko Onos installationer...

Idag har jag tittat och medverkat i konst. Dagens expedition gick till Wanås slott, där bl a Yoko Ono har gjort installationer. Efter lunchens debatt blev Onkel Olofs första bidrag till konsten ovanstående lapp. För att förtydliga syftet ska jag berätta att man som åskådare skulle skriva något om sin mamma och häfta upp på en stor vägg.

I samma rum hade samma konstnär också en installation där man skulle laga ihop trasiga koppar samtidigt som man tänkte på att hela världen. Mitt bidrag blev följande:

"Varför laga koppen, när varje skärva innehåller världen"

Jag blev ganska nöjd men min lilla del av detta kommunikativa konstverk. Tyckte det skapade en balans mellan det materiella och det intellektuella. Men, hör och häpna, jag hann bara vända ryggen till för att studera en docka som hängde i en trapets, så hade någon funktionär tagit bort min lapp.

Eftersom alla vet att jag älskar konstuttryck så gav jag mig inte med detta. Jag gjorde en ny lapp, med en fastlimmad skärva, som jag limmade fast i installationens hyllor. Sedan gick jag ut i parken för att förundras över konstvärldens konstighet.

Jag är fortfarande glad att jag limmade fast min andra lapp. Sann konst är inte bara kreativitet, det är envishet också, och Onkel Olof kan vara väldigt envis när han vill...

torsdag 7 juli 2011

Politik, en fråga om "...och nu då?"

Upp och hoppa grabbar! Dags att leta nya frågor...

Kom på att i underrubriken på min blogg så står det att jag ska blanda filosofi, religion och politik. Nu när politikerna flockas på Gotland kom jag på att jag inte bloggat om politik nästan något. Så då är det väl dags, kan man tycka.

I dagsläget tycker jag de flesta partier inte riktigt vet vad de ska driva för frågor, lite beroende på att frågorna sprungit förbi dem. Låt mig ta några exempel så förstår ni nog vad jag menar:

Socialdemokratin- Har ju faktiskt drivit igenom de frågor som en gång skapade partierna. Folk har ett generellt ett drägligt leverne, arbetsmiljöverket drar arbetsgivarna i örat och alla kan tjäna pengar. Just detta är väl det stora problemet. Vad är egentligen arbetarklassen nuförtiden? De flesta hantverkare tjänar ju ändå mer en en genomsnittsakademiker. Så vilka företräder sossarna just nu?

Miljöpartiet- I dagsläget är alla otroligt miljömedvetna. Vi kör i bränslesnåla bilar, källsorterar som galningar och miljö är en huvudaspekt i skolan. Så vad mer kan miljöpartiet lära oss?

Vänstern- Är väl det enda partiet som inte löst sina frågor, det vill säga om dom är kommunister eller ej. Frågan lär fortsätta. Vi som trodde kommunismen föll med Berlinmuren tycker det är lite lustigt.

Alliansen- På fyra år fick dom gjort så mycket att dom inte riktigt vet vad dom ska göra nu. Skolan är reformerad (snart), skatterna är sänkta och den sociala välfärden är brutalt ärligt. Så nu måste Reinfeldt tillsätta en grupp som tittar i spåkulan efter nya frågor. Ett lika brutalt ärligt sätt att säga "Vad fasen ska vi göra nu då?".

Så vad önskar Onkel Olof av politiken inför nästa val? Vilken fråga tror han kommer att bli nästa "stora" fråga? Jag hoppas på mer helhetstänkande och mindre detaljfrågor. Sen skulle det vara kul med ett parti/politiker med en vision och lite distans till sig själva. Det parti som har en slogan som börjar med "Nä nu jädrar ska vi bygga järnväg", eller liknande,  kommer nog att få min röst i nästa val...

onsdag 6 juli 2011

Förändring. Ett hot eller en konstant?

En växt som inte vill växa bland de andra. Ett riktigt hot mot växterna...

Genom jordens historia har vi haft åtskilliga klimathot och katastrofer. Istider, meteorer, vulkaner och en massa annat har hotat livet på planeten om och om igen. De djur som levde här för 10 000 år sedan (direkt efter istiden) skulle ha svårt att leva i Skånes vida jordbrukslandskap. Antagligen skulle dom få värmeslag. Trots allt detta sitter jag ändå här med min dator i knät och bloggar.

Så vad är problemet. Jag tror inte vi är så rädda för att gå under som för själva förändringen av det trygga vi känner till. Saker har alltid varit i förändring och utveckling, och oss emellan ser jag fram emot att sitta i parken som gammal och mata papegojorna. Vem minns duvorna om 1000 år?...

tisdag 5 juli 2011

Vackert förfall...

I de övergivna korridorerna finns en skönhet bara något övergivet kan ha...

I närheten där jag bor finns ett övergivet sanatorie. Ägarna har inte haft råd att rusta upp det så det har fått stå och förfalla under många år. Jag var inne där idag (dörren var öppen när jag kom) och det är något häftigt med att gå runt i ett övergivet hus. Färgen flagnar, glaset är sönderslaget och allt är mörkt och fuktigt.

En gång i tiden var byggnaden full av personal och patienter och avsaknaden av dem gör huset tystare. Tiden är liksom nära en hela tiden. Jag slås av den skönhet denna övergivenhet har. Kanske är det ens fantasi om vad som kunde varit, som gör det hela lockande och attraktivt.

För så är det. Sann skönhet ligger inte i det perfekta, utan i kombinationen av kontraster och känslan det skapar...

måndag 4 juli 2011

Vikten av känsla...

Dessa tärningarna ger verkligen tyngd åt spelandet...

När jag ändå är inne på temat tärningar så måste jag också visa mitt senaste tärningsköp. I den lilla svarta läderpåsen ligger sju tärningar av varierande form. Det roliga med dem är att de är av helgjuten metall, vilket i det här fallet är någon sorts mässing.

Alla som spelar spel med inlevelse vet att känslan i tärningarna är viktiga, och de här tärningarna har massor av den känslan. Det vill säga så länge man håller dem i handen. Kastar man dem på ett bord utan duk blir det en rejäl smäll, bäst beskriven som ett "kadunk". Dom är också ett underbart sätt att antikbehandla sina möbler. Bordsytan får lätt små pitoreska hålighter. Man kan inte annat än älska tärningar som dessa, och av den anledningen har jag dem alltid med mig.

Tärningarna är kastade, sa Ceasar, och hoppades att dom skulle träffa fienden...

söndag 3 juli 2011

Tärningen är kastad, eller?

Hur skulle Ceasar klarat sig med en sådan tingest?

Som många av er vet så samlar jag på gamla spel. Det finns något hemtrevligt med spel av äldre datum som passar regniga eftermiddagar och kalla vinterkvällar. Igår var jag på en loppis i närheten och köpte ett fint gammalt spel som var ett damspel på ena sidan och ett annat sorts spel på baksidan. Min vana trogen fanns det bara regler på tyska. Men för 20 spänn, kan man inte få allt.

Anledningen att jag köpte spelet var nog mest för den lustiga tärningen som medföljde. Den kastar man inte utan snurrar som en såndär färgsnurra som var så populära förr. Jättekul och mycket inovativt, tyckte jag, och snurrade som en galning. 10 "kast" senare var det bara jobbigt och tidsödande. Man tröttnar på den, trots att den är så häftigt designad.

Men är det inte så med mycket i livet. Bara för att man lägger mycket tid på design och utseende, så blir det enkla alltid det vinnande. För tänk att spela tex Monopol med sådana tärningar? Hur fasen snurrar man två tärningar samtidigt? Folk som väntade på sin tur skulle bli lika förvirrade som tärningen.

"Tärningen är snurrad", sa Ceasar innan han gick över Rubicon. Sedan fick han stå sitt snurr...

lördag 2 juli 2011

Svaret på den stora frågan...



I århundraden har frågan diskuterats. Nu har Onkel O svaret...

Livet är fullt av stora frågor. Varför finns vi? Vad är meningen med allt? Vad kom först, hönan eller ägget? Finns liv på Mars? Många av dessa lär vi aldrig få ett svar på men, genom egna experiment kan nu allas vår Onkel O ge ett av svaren vi saknar:

Skägget växer snabbare än håret

Nu var det sagt, och världen krympte lite...