fredag 30 september 2011

I tid och otid II

Det ögat ser är redan historia...

Visst är det roligt med tid när man funderar över det. Eftersom ljuset, det näst snabbaste i världen, tar en viss tid på sig att förflytta sig, så kan vi aldrig se vår nutid. Den ligger alltid en sträcka och en hjärna efter den händelse vi beskådar.

Inom zen-buddhismen talar man om att tid egentligen inte existerar. Dåtiden är redan förlorad, framtiden ska man inte hänga sig fast vid och nu blir dåtid så fort man försöker fånga den. Så då återstår bara att inte låta tiden ta över "flödet".

Så det här blogginlägget saknar egentligen mening...

torsdag 29 september 2011

Tandkräm. Evighet på tub...

Lösningen på en borste...

Det händer att jag borstar tänderna. Detta trots en del miljöfarliga ämnen i tandkrämen. Men jag tänker att det är ett större problem för miljön om jag inte borstar mina tänder. Vilket som. När jag borstar tänderna tänker jag på vilken symbol en tandkrämstub är. En nästan tom tub med gaddpasta kan räcka nästan hur länge som helst.

Men nu kommer det intressanta i sammanhanget. Hur länge skulle en tandkrämstub räcka om man använde lika mycket tandkräm på borsten, när tuben är full, som när den nästan är tom? Något längre än en evighet, vilket är väldigt länge.

Här är lösningen på problemet. Tänk på tuben, när du tänker på jorden. Elementärt, min käre Watson...

onsdag 28 september 2011

Idag är jag bitter...

Ett arbete för vår gemensamma miljö eller en daglig egotripp...

Jag är en ganska godmodig man men vissa dagar får jag en sorts trötthetskänsla inför vårt stora problem med att mena det vi säger och tror på.

Igår fick vi reda på att vi gjort av med årets resursers. Då har bara 74% av året gått. Vi skyller detta ofta på konsumtionssamhället och vårt bristande ansvar, men vad gör vi när 7 miljarder människor behöver sina    2 500 kalorier av dagligt matintag? Vi flyttar på skogen och odlar mat, så klart. Man måste ju leva, som Martin Ljung sa.

Vi kan problemen och vet vad vi måste göra, men i sann mänsklig anda larvar vi runt och pratar en massa ord, tunna som luft, eftersom vi inte cashar in dem. Måste vi sänka vår konsumtion med 30%, så gör vi det idag. Det går,  men det finns annat som drar tydligen.

Innan vi faktiskt gör slag i sak och går från ord till handlande, bör vi kanske prata om något annat så länge. Vem som vinner Allsvenskan nästa år kanske? Jag tror som alltid på AIK...

tisdag 27 september 2011

En katastrof åt gången, tack!

Skogen lider bara när den är med i media...

Under min gymnasietid läste jag miljövårdsteknik, och hade goda betyg. Jag lärde mig bland annat att se försurningstecken i naturen. Någon lärde mig att om man står vid foten av en fura och kan se himlen mellan barren, så är marken och trädet försurade.

Tycker fortfarande barren är glesa när jag är ute i skogen och tittar. Har inte läst någon rapport om detta i media på många goda år. Just nu är det klimatförändring som gäller. Inte ett oljeutsläpp på västkusten får några större rubriker. Jag tror detta är psykologiskt. Media och människor kan bara hantera en katastrof i taget. Vi skulle antagligen bli schizofrena om vi tvingades att ta ställning till mer än en fråga.

Det man inte ser har man inte ont av, brukar man säga, så försurningsproblemet existerar nog inte längre. Ålarna lär inte hålla med, men dom styr inte media...

måndag 26 september 2011

I tid och otid...

Först kom Einstein, sedan kvantfysiken och nu har vi onkeltronen...

Efter debatten om den nya snabbaste partikeln i detta blogginlägg, så känns det som om jag måste förtydliga mina teorier lite. Älskar att vara lite kvasivetenskaplig.

Fakta
All materia i u niversum är konstant
Universum utvidgar sig hela tiden
Om tid inte existerada skulle vi befinna oss på alla punkter i universum samtidigt

Slutsats
Tomrummet som förtunnar materian och får universum att expandera är egentligen en ökad mängd av tid. Tid är ju egentligen en jämförelse av rörelser i ett förhållande till olika punkter, en förflyttning kan man säga. Redan Einstein var inne på att universum är en väv av tid och rum. Detta är en viktig faktor för att förklara gravitation t.ex.

Allt detta betyder att vi hela tiden måste färdas lite snabbare för att ta oss mellan två punkter på samma tid. Allt i relation till volym- och avståndsökningen av universum. Detta gör att Onkel Olof inte alls är förvånad över att man plötsligt hittar en partikel som går snabbare än ljuset. Det är en nödvändighet för att inte allting ska sakta ner och retardera. Nästa partikel vi hittar som går snabbare, kommer att stå i relation till ovanstående slutsats. Jag tycker vi ska döpa den till Onkeltron.

VARNING: Ni som studerar fysik och funderar på att införliva dessa rader i en uppsats kommer antagligen att få väldigt låga betyg...

söndag 25 september 2011

Von Wright och jag...

Vägen till idealet heter tålamod...

Ni som läst min blogg ett tag vet att jag är en stor beundrare av von Wright, filosofen från Finland. Inte så mycket för hans filosofiska teorier som hans ögonbryn. Jag har alltid velat bli gammal och vis och ha ögonbryn som den numera framlidne von Wright.

Tyvärr svedde jag av mig ögonbrynen när jag eldade i trädgården förra året. Men se! Nu har jag 3 långa och ståtliga hårstrån i mitt högra ögonbryn. Fortsätter det så här kommer mitt ideal att vara uppnått tills jag blir 55 år. 

Får fylla min tid med mycket tomhet så att tiden går fortare...




lördag 24 september 2011

Meningsfull tomhet...

Scrimshaw, en av mina många hobbies. Är det meningsfullt eller tomt?

Det råder en viss diskussion om konsten att "bara vara", karriär och att fylla sin tid med mening. Ibland känner jag mig som naturlagen om att allt tomt måste fyllas. Naturen har överlevt mycket på att även de mest ogästvänliga nischerna fylls med livsbetingelser. När jag ser ett vitt papper vill jag fylla det med min kreativitet, även om jag vet att möjligheterna minskar för varje penseldrag.

Men trots allt är detta en rastlöshet där kreativiteten är som en medicin mot symptomen. Så jag funderar ofta på om mina hobbies egentligen är meningsfulla, eller dom bara är tomhet som fyller en annan tomhet. Jag mår i alla fall bra av det, och det är inte destruktivt för någon annan, så någon mening måste det finnas i det.

Nu ska jag städa bilen. Om jag funderar på meningen med det, så blir den inte städad idag. Tänk så bra jag har det som kan välja, tänka och har tid som jag fyller med tomhet.

Nu lyser solen igen...

Läs också:
Mycket vill ha mer
Simplify, simplify
Karriär, YES!
Tagga ner

fredag 23 september 2011

Lycka till Maud...

Sista dagen på jobbet...

Jag tycker det är lite synd att Maud Olofsson inte är partiledare för Centern. Hon har varit en frisk fläkt i svensk politik. Nu drar hon sig tillbaka och jag hoppas hon hittar något spännande att jobba med...

torsdag 22 september 2011

Nytt rekord!

Kina ger sig på rekordet...

Hörde på radion idag att vi har rekordstort koldioxidutsläpp i världen just nu, mycket beroende på att Kina fördubblat sitt utsläpp på 10 år. Tyckte min tomtebild ovan kunde vara en kul illustration till detta, men sen kom jag på att den nedre känns mer relevant...


onsdag 21 september 2011

En mörk onsdag...

Ibland ser man verkligheten i gråtoner, som idag...

Idag har jag fått någon sorts migrän. Huvudet trycker, jag är illamående och allmänt hängig. Sådana här dagar ser man världen lite annorlunda, det vill säga min vill inte se alls. Mörkret är ens bäste vän. Mörkret och tystnaden.

Jag tror insikten kräver lite migrän då och då...

måndag 19 september 2011

Rastlöshet och pyramider...

En religiös symbol eller ett uttryck för rastlöshet?

Människor som har för mycket tid över, eller inte får rätt stimulans har en tendens att falla in i en andlig rastlöshet. Detta skapar i och för sig ofta en enorm kreativitet, då våra hjärnor är skapta för just lösa problem, utveckla saker och i allmänhet få oss att sträva mot nya djärva mål.

I dagsläget har vi det så bra att vi inte behöver lägga all vår tid till att överleva. Detta skapar en visst sökande efter sig själv, en meningsfullhet och andra ickebasala saker. Det är då, i detta tillstånd, som vi får "världens bästa idéer". Stora projekt skapas i vår fantasivärld, likt det som hände hippierörelsen när dom fick för sig att man kunde levitera hela Pentagon. Andra nöjer sig med att bestiga höga berg eller paddla kajak över Atlanten. Många fyller tyvärr den här rastlösheten med att söka "kickar" eller konsumera dyra produkter. Det räcker tyvärr inte att "bara vara".

Så om någon frågar dig varför man byggde pyramiderna, så är inte svaret att man ville dyrka solen eller leva för evigt, svaret är att man byggde pyramiderna för att man kunde och hade lite tid över...

söndag 18 september 2011

Resan, det ultimata priset...

Inte tillräckligt tydligen...

Hela den här helgen har jag varit på resande fot. Inte för att jag rest speciellt långt eller exotiskt. Resan har innefattat Tollarp-Hässleholm-Stockholm-Hässleholm. På den resan har jag inte sett speciellt många procent av vårt fosterland, men det räcker för mig.

När man sitter på tåget och ser Linköping station passera förbi så kommer jag att tänka på att nästan alla som vinner mycket pengar säger att dom ska köpa resor för slantarna. Inte betala av lånen på huset, lägga en utbildningsfond till sina barn eller något annat nyttigt, utan så fort man vinner pengar så tänker man på Thailand.

För oss som tycker den inre resan och hemmet räcker är det svårt att förstå varför man alltid måste bort så fort man kan. Kanske är det drömmarna här inte tillräckliga.

Jag kanske måste åka till Thiland. Det landet verkar ha något att lära mig...

lördag 17 september 2011

Vad formar en tanke?

En film om de stora tankarna. Precis som alla andra filmer...

Jag satte mig ner och försökte fundera ut vilka böcker och filmer som påverkat mitt tänkande och min syn på livet mest. Den lite ovetenskapliga listan blev inte direkt en djupdykning i de stora tänkarnas alster. Men kanske är det just så livet är. I allting vi producerar, bra eller dåligt, finns sanningen om oss, hur svårt det än kan vara att se.

I min boklista fanns givetvis böcker som "Tao Te Ching", "Zen talar" och "Zenmästaren Korpen", men förvånande nog dök böcker som "Ragnarök" av Willy Sörensen och "Silverdolken" av Kristine Kerr upp. "Gummitummen" av Hasse Alfredsson är också ett bokmåste i mina ögon. Detta är vanliga och ibland humoristiska böcker som inte alls försöker vara fulla av visdom och betraktelser, men som har gett mitt tänkande rejäla sparkar i min intellektuella röv.

När det gäller film är det lika dant. Filmer man bara måste se är tex "Million dollar baby", "Hästen från havet" och "Dirty Dancing" (så har man erkänt det). Men min absoluta favoritfilm i detta ämne är våldsfilmen "The Crow" med Brandon Lee. Den är så fullpackad med livssanningar att Bergman, med flera, ligger i lä. För att ta några citat ur huvudet:

"Den dag man inser att man kommer att dö, då är ens barndom över" eller "Mamma är namnet på gud i alla barns ögon och öron". Stora ord i en liten film.

Vad vill jag då säga med detta? Underskatta aldrig lågbudgetfilosofin, den säger ofta mera...

fredag 16 september 2011

Valet, makten och känslan av vanmakt...

Upp och hoppa grabbar! Valen och makten väntar...

Det är intressant och se hur bestämmande egentligen fungerar. Vi tror ofta att bara för att någon bestämmer så är det hans eller hennes val det vi gör. Vi tror att den karismatiske agitatorn bestämmer över den medföljande horden. Tänk så fel man kan ha. Egentligen är det den tysta hopen som i slutändan bestämmer.

Då ingen, i de flesta fall, tvingar en att göra saker så är det faktiskt ditt val och därmed ditt beslut vad du tillslut gör. I 99,5% av alla situationer finns det ett eget val kopplat till ett beslut. Väljer man att följa ett beslut, så äger man själv detta beslut. Man kan inte skylla på någon annan.

Om man ser makten som en produkt av de tysta följarnas beslut, så blir mycket i världen pinsamt tydligt. Tänk på det idag. Det du gör är ditt val, att skylla ifrån sig är meningslöst...

torsdag 15 september 2011

Den naturliga kraften...

Var ute i trädgården med sambons kamera för att försöka dokumentera den fantastiska kraft som naturen har. Vi glömmer ibland bort livets förmåga att växa och fylla ut varje tomrum i naturen. Se bara här:

Om ni minns den enorma röksvampen jag hittade i somras, så ska jag berätta att jag tog fram barnet i mig och skapade en mindre Lützendimma av sporer när jag slog sönder den. Nu är hela uppfarten full med fina röksvampar stora som tennisbollar...

Det här äppelträdet fick jag för två år sedan på min 40-årsdag. Fast det bara obetydligt högre än mig själv, så är det redan nu fullt av smakrika äpplen. Dom är så vackra att det nästan är synd att plocka av dem...

Detta är en riktig praktpumpa. Min sambo sådde den på komposthögen och den ser ut som en pumpa tagen ur en sagobok. Blir nog en lykta till Halloween...

Vad ville jag då säga med allt det här? Kanske att vi inte får glömma att uppleva. Vi har fem sinnen (minst) och ett samvete. Tyvärr råder det inte demokrati på den nivån, då vi ofta låter samvetet diktatoriskt styra oss...

onsdag 14 september 2011

Lokal miljöpositivism...

Jodå, dom är duktiga som få. Allihop...

Lyssnade på lokalradion igår. Det var ett reportage om källsortering och hur vi gör med vårt farliga avfall. Mannen dom intervjuade sa att människor är jätteduktiga på att sortera sina sopor och att lämna in farligt avfall. Dom gjorde ibland punktinspektioner för att se efter att vissa sopor inte hamnade på fel plats, och det visade sig att det var undantagsvis som t.ex. batterier hamnade i köksavfallet.

Detta stärker min tro på att människor faktiskt är miljömedvetna och vill göra bra saker. I alla fall i nordöstra Skåne där jag bor. Jag tror att om man kunde kavla upp ärmarna och jobba bort miljöpåverkan genom en extremt hård dags arbete, så skulle de flesta stå där med uppkavlade ärmar och spott i händerna tidigt på morgonen i snålblåsten.

Nu är det inte så enkelt, men vi får aldrig sluta tro på oss själva. Vi gör, trots allt, så gott vi kan...

tisdag 13 september 2011

Onkel föredrag

Dags att bli lite kommersiell. Huvudstad här kommer Onkel Olof...

Sitter och filar på ett litet föredrag jag ska hålla i helgen. Jag är ju speldesigner på fritiden, bland mycket annat, och nu är jag inbjuden av Stockholms spelkonvent att berätta om  mina erfarenheter som speldesigner.

Med tanke på hur mycket jag de facto hinner arbeta med det så kan man förvänta sig ett kort föredrag, men det finns många paralleller man kan dra mellan att spela spel med fantasi, och spela spel med verklighet.

Numera vet jag tiden. Det blir 14:00.
Hoppas vi ses...

måndag 12 september 2011

Om Jesus och rätten till en åsikt...

Jesus hade all rätt att ha åsikter. Mer än man kan säga om mig...

Jag anser att man måste sätta sig in i saker och ting för att få rätten att ha en åsikt. Man kan inte bara ta till sig andras åsikter, utan man har en skyldighet att ta reda på vissa saker själv. För ca 2 år sedan såg jag Jonas Gardell i TV och hörde inte riktigt det, i min tolkning, kristna budskapet i hans uttalanden om andra människor.

Han, som är hedersdoktor i teologi, måste ju ändå vara så mycket expert på kristendomen som kan förvänta sig. Men vad vet jag, som inte läst någon av hans böcker i ämnet? Kanske vet han något som inte jag förstår. Jag gick därför och köpte, för skattade pengar, hans bok "Om Jesus" och började läsa.

Har jag nu rätten att uttala mig om Gardells kristendomskunskaper? Vet inte riktigt. Efter 2 år är jag fortfarande på tredje kapitlet...

När korthuset rasar...

En värld av kort. Stabilt och säkert...


För sisådär 15 år sedan skrev jag följkande dikt:

Vår värld är som ett korthus
som tar tusen år att bygga
men oförsiktigt andetag
kan rasa det på en sekund

Vår värld är som ett träd
Där vi klättrar runt i ovisshet
Men för varje löv som faller
Kommer vintern närmare

På den tiden trodde jag på att man kunde blåsa omkull korthus. Jag trodde också på oförsiktiga andetag. Nu tror jag att alla andetag är menade, och att korthus står fastare än betongfundament.

Men höstlöven tror jag fortfarande på, och på vintern med för den delen. Men nu är jag så gammal att jag vet att det kommer nya löv på våren...

söndag 11 september 2011

Stora drömmar.

Dröm och verklighet i en enda soppa...

Inom schamanismen talar man om att det finns olika sorters drömmar. Dels finns det dom vanliga "tömma hjärnan drömmarna", och dels finns det dom stora drömmarna. Dom stora drömmarna är de drömmar man kommer ihåg när man vaknar och som känns viktiga på något sätt. Alla vet nog vad jag talar om.

Med tanke på hur mycket vi dagligen trycker ner i vårt undermedvetna och försöker glömma bort, kan jag tänka mig att det finns psykologiska och vetenskapliga teorier om detta så väl som religiösa. Freud skrev ju till och med en bok om drömtydning.

För mig är stora drömmar viktiga för dom berättar saker för mig som jag kanske inte alltid är uppmärksam på och som jag inte får glömma bort. jag kan ljuga för mig själv, men inte för mina drömmar.

Man ska bara tänka på en sak, nämligen att inte övertolka dem. För det är som Freud sa: "Ibland är en cigarr bara en cigarr"...

lördag 10 september 2011

En rövspark om dagen...

En god idé från det förflutna...

Gjorde för en massa år sedan ett självutvecklingsmaterial jag kallade "En rövspark om dagen". En genial titel, om jag får säga det själv. För är det inte just det man behöver? En rejäl rövspark för att komma vidare med sig själv. Att våga göra det nya och sluta med det man inte tycker om. "En rövspark om dagen" handlar väldigt mycket om att förstå och kontrollera sitt egna tänkande och koppla bort sig själv från de kollektiva förväntningarna.

Många människor har förmågan att ge sig själva en rövspark då och då, men de flesta av oss låter våra rädslor och förväntningarna på oss styra. Eftersom namnet inte riktigt funkade, då många upplevde det som en provokation, så bytte konceptet namn till EROD-metoden, men det fungerade inte heller.

Numera har jag döpt om idén till "Det inre ledarskapet". Ingen vill ha det heller. Folk borde ha sig en rejäl spark i röven, så dom förstår hur genialt det faktiskt är...

fredag 9 september 2011

Radioaktiv II


Då har man varit med i radio. Det var både spännande och givande. Personalen på Radio Kristianstad var jättetrevliga och det kändes avspänd och familjärt i studion.

Nu blir man allt lite sugen på mer...

Onkel Olof i radio

torsdag 8 september 2011

I sökandet av den sanna människan...

Den tanken var nog ämnad för morgon dagen...

Var är egentligen den sanna människan nuförtiden?
Va fasen är en sann människa förresten?

Bättre att fundera på något annat, eller kanske titta på Star Trek...

onsdag 7 september 2011

I väntan på mästaren...

Titta där! Nä kanske inte...

Man hör ibland uttryck som dessa: "Det är när man behöver det som mest, som mästaren visar sig" och "Det du söker är det som ska finna dig". Tycker om dessa uttryck och en del av mig tror på dem.

Så nu sitter man här och väntar på mästaren, och på att bli funnen.

Eftersom han inte dyker upp så kanske jag inte behöver honom tillräckligt mycket, eller så söker jag kanske inte på rätt sätt, eller så kanske jag inte fattat att jag redan träffat densamme.

Mästare förresten. I dessa tider borde det vara en mästarinna...

tisdag 6 september 2011

Återvända till naturen...

Onkel Rousseau funderar över det naturliga ingreppet...

Rousseau sa: "Låt oss återvända till naturen". Kanske han gentligen skulle ha sagt "låt oss återvända till det naturliga". Detta skriver jag som en kommentar på Eric S inlägg.

Har vi kommit ifrån det naturliga så övertro på teknik och forskning gör oss "blinda" för vårt egentliga syfte. När jag arbetatde inom äldrevården upptäckte jag att ju bättre jag blev på mina arbetsuppgifter desto mindre såg jag människorna jag vårdade. Jag kunde göra arbetet utan att tänka, och det mesta blev en väl inövad rutin. Jag tror inte jag är unik i detta.

Jag är övertygad om att vi som arbetar med människor ibland behöver gå till baka till våra rötter och fundera på vad vi egentligen ska syssla med. Hur kan folk överleva fältkirurgi utan tillgång miljondyra operationssalar, hur i helsike kan man föda barn ute  i ödemarken och hur kan 40 elever i samma klassrum lära sig att läsa?

Om man börjar fundera så kanske man hittar en sanning som säger ungefär så här: En metodik blir aldrig bättre än pedagogen som leder den, ett kirurgiskt ingrepp blir aldrig säkrare än kirurgen som utför den och en människa behöver en annan människa för att utvecklas och läka.

På något sätt känns det tryggt och veta att andra behöver en och att man själv behöver dem...

måndag 5 september 2011

Själens spegel...

Allt kan inte ses med blotta ögat...

Man säger att ögonen är själens spegel. Det kanske är så, men jag har lärt mig genom livet att vi ibland lägger för stor vikt vid det som man kan se, eller registrera med en maskin. Det där andra, känslan som man har, registrerar egentligen mera av ens omgivning. Problemet är att vi inte litar på den längre, och därför blir vi verkligen blinda när någon släcker ljuset...


söndag 4 september 2011

I vår herres trädgård...

Det bästa kan inte ses på bild...

Idag har jag varit te i naturen och fotograferat. Jag är ingen vidare bra fotograf, och hade inte Photoshop funnits hade mina bilder varit på gränsen till tråkiga. Idag var det dessutom en sådan dag där motiven inte riktigt fann mig, och fåren jag pratade med ville inte vara med på bild.

Upplevelsen var det inget fel på, men tyvärr kan man inte fånga den med en vanlig kamera, inte heller går den att förmedla med ord, men "Vår herres trädgård" ligger där för oss alla, och väntar på ett besök av just dig...

lördag 3 september 2011

Det finns inget fel ställe...

En tecknad serie, kan ibland vara det bästa...

Om man bara ska läsa en bok om zen-buddhism, så finns det ingen bättre än "Zen talar" av Tsai Chih Chung. Det är ett seriealbum som man kan läsa om och om igen. Har tidigare recenserat den i följande inlägg: Zen talar om och om igen


Ett av mina favoritavsnitt handlar om en mästare som tycker det är så fantastiskt att alla snöflingor hamnar på rätt plats. För så är det. Kan man släppa taget om det lilla förnuftet, så ser man att allting har hamnat där det ska. Det existerar inget rätt eller fel egentligen.

När Onkel Olof sitter på vissa möten i livet har han dock en tendens att undra över denna sanning. "Hur fasen hamnade jag här?", kan jag komma på mig med att tänka. Kanske tänker snöflingorna detsamma...

fredag 2 september 2011

Zen- konsten att äta en karamell

Vägarne till upplysning äro många...

Många tror att Zen är något stort och svårgreppbart, trots att många zenmästare talar om vardagssinnet. Någon zenmästare lär ha sagt till sina lärljungar:
"Tror ni att ni ska få ett huvud till ovanpå det ni redan har?"

Väldigt bra formulerat. Zen, som är stort och fantastiskt, handlar egentligen om att vara närmare och ärligare det dagliga. Jag har en liten vardagsövning för er som inte vill sitta i timmar och meditera över koaner, andning eller buddahnatur. Nästa gång du känner för att äta en massa godis t.ex. så köp inte en hel påse utan bara en karamell. När du äter karamellen koncentrerar du dig bara på just det, att äta karamellen. Ingenting annat. Du kommer att märka att smaken är intensivare och större än när du slentriant trycker i dig en hel påse.

Klarar du att äta en karamell och bara göra det, då är du nära Zen.

För er som inte äter godis kan jag säga att det går lika bra med ett äpple eller en bit Falu rågrut...

torsdag 1 september 2011

Det naturliga fallet...

Föll för att det var dags...

Jag har ett uttryck som jag ofta tänker på:

Låt det, som måste, falla

Det betyder att när det är dags måste vissa saker få dö, komma till korta eller gå vidare. Det handlar inte om att man vill att något av detta ska hända, men det naturliga är att det blir så. Vi kan inte klamra oss fast vid saker, personer eller företeelser som  längtar efter att gå vidare. Det är bara egoistiskt att tänka så, och har allt annat än med godhet att göra. Möjligen kärlek.

Men hur gör vi med isbjörnarna? Dom är dömda att falla, precis som tigrarna. Vem är beredd att falla för att dom ska leva? Sanningen är att jag vet inte...