Ett fönster mot verkligheten

Tittar vi in i verkligheten eller ut på den?

Har varit på internat och utbildning i några dagar. Någonting märkligt händer alltid när man är iväg på det viset, och det är en känsla av att man är i en annan värld. Man får nya rutiner och umgås med nya människor och på något sätt dimmar verkligheten utanför bort.

Får en att tänka på den buddhistiska tanken att vi är ett hus med fem fönster, genom vilka vi beskådar världen. Med detta kan man förklara att vi bara upplever världen med våra sinnen och inte som den egentligen är.

Men kanske är det så att världen är huset och vi står utanför och tittar in på den genom fönsterna, och precis som Flickan med svavelstickorna önskar att vi satt inne i värmen...