måndag 30 september 2013

Klättring på egna villkor...

Äntligen...

Det där med klätterväxter är en historia för sig. Vi har det lite varstans i trädgården, men de har liksom inte klättrat på det sättet vi vill. Antingen har det inte klättrat alls, försvunnit eller klättrat åt ett annat håll. Just därför var det kul att se vildvinet klättra upp på det gamla päronträdet på det sättet man tänker sig att det ska.

Men och andra sidan är det också skönt att inte allting vill klättra uppåt...




söndag 29 september 2013

En ny tid för Kopernikus...

Solsystemet enligt Kopernikus...

På 1500-talet kom man slutligen fram till att jorden inte var centrum av universum. Man hade givetvis haft teorier om detta redan under antiken, men kyrkan hade antagit Aristoteles teorier och man hade därför bestämt att jorden var i centrum och att planeterna och solen snurrade runt den. Kopernikus skrev en bok om att det inte var så och den lär ha kommit ut samma dag som han dog. Trots detta var "snöbollen i rullning" och till slut var vetenskapen överens om att solen var i centrum och planeterna och jorden snurrade runt solen.

Idag är det en ny tid. Nu vet vi att solen och planeterna inte snurrar runt jorden. För numera är individen centrum av universum. Det slapp Kopernikus uppleva...







lördag 28 september 2013

Husliga Onkel Olof II...

Från årets skörd...

Jodå, det blev äppelmos till slut. Hela eftermiddagen har jag kokat och passerat våra egna äpplen. Det blev riktigt bra till slut och årsförbrukningen är mer än räddad. Jag gjorde två omgångar. En osötad version och en lättsockrad med lite smak av ingefära och rosmarin. Det är gott med lite fräscha smaker i ett klassiskt utförande.

Tror inte det blir så mycket billigare att göra sin egen mos jämfört med att köpa, men man vet vad det är i och det blir en annan tillfredsställelse att ha saker frysen man gjort själv. Men kanske är ändå det bästa att man fått gjort det man talat om så länge.

Äpplena hånar inte en längre som de gjorde tidigare...






fredag 27 september 2013

Dominerande grön...

Det gröna ska återanvändas...

Många tror att löven blir gula och röda på hösten. Sanningen är mer den att de blir mindre gröna. Träden återanvände klorofyllet som är fullt av energi innan de låter löven falla. När den dominerande gröna färgen försvinner kan vi se den gula och den röda. Men de har funnits där hela tiden.

Man behöver egentligen inte veta detta. Alla vet att löven skiftar färg, och det räcker för att leva ett normalt liv. Så är det med merparten av den kunskap vi har. Egentligen ganska ointressant för de flesta, och för dem som är intresserade ganska oanvändbar.

Det gröna i bladen, klorofyllet, behövs för att omvandla koldioxidet i luften till syre. En livsviktig process för de flesta livsformer. Detta känner de flesta till. Det ingår liksom i livets läroplan. Men fast fler äger kunskapen, den är livsviktig och i många avseende användbar, så är den för många lika egal som varför löven ser ut att bli gula på hösten och påverkar deras livsval väldigt lite eller inte alls.

Kunskap är i många fall ingen garanti för någonting.

Detta är vad löven lär oss...




torsdag 26 september 2013

Downshifting...

Blommor i september...

Från och med nu tar vi vårt downshiftande till en nivå till. Ingen av oss jobbar heltid just nu, vilket gör att vi har en extra lång weekend tillsammans då båda är lediga på fredagarna. Väl värt de pengarna man missar i löneinkomst. Att ha en ledig vardag tillsammans öppnar nya möjligheter och ger en skön känsla.

Man minskar sina marginaler i ena ändan och ökar dem i den andra. Passar oss just nu. Men jag tror många i medelåldern och äldre skulle kunna göra detsamma. När man klättrat tillräckligt på lönestegen finns det utrymme att ta ut löneökningen i tid istället för i ännu mera lön. Inte så populärt bland ekonomerna kanske då man konsumerar mindre, men det är inte mitt problem. Dessutom tror jag att någon måste göra jobbet som jag inte gör, så rent teoretiskt borde det minska arbetslösheten.

Vi kan prata om visionslösa politiker och statistik hur mycket vi vill, men det finns alternativ bortom systemet.

Alla äger sin egen väg...



onsdag 25 september 2013

Höstlöv...


Årstidens färger...

Lite seg dag idag. Normalt är jag ledig på onsdagar, men tyvärr är jag inte helt vid mina sunda vätskor idag. Här därför hamnat under en filt på soffan, vilket känns lite surt när höstsolen lockar utanför. Men så är det bara.

Nyheterna talar mycket om romerna och skånepolisens olagliga register. Tyvärr är man inte speciellt förvånad. Vi kommer att se mycket av det här i framtiden. Kanske inte så mycket för vår etnicitet, och inte så allvarligt som registreringen av romerna,  men vi är registrerade för vilka vi är. Ni kanske inte tänkt på det, men ni är registrerade redan. Allt ni gör på nätet kollas av marknaden. Bli inte förvånad om reklamen i sidan av skärmen passar just dig. Nätet vet vad du vill ha. Anpassa dig ödmjukt.

Kanske är detta det mest moraliska som hänt västvärlden på länge. Nu måste vi ju uppföra oss eftersom allt vi gör registreras. Förr trodde man, och hotade med, att Gud såg allt. Nu vet vi att det är så.

En annan sak som hänt är att det är konferens om klimathotet i Stockholm. För femtielfte gången och antagligen med samma resultat som alla andra klimatkonferenser. De är redan registrerade på nätet, kan man säga och oddsen på resultat är nog låga på vadhållningsbolagen.

Bättre att då tala om min stora upptäckt för dagen, Eva Cassidy. Gillar att surfa runt på Youtube och titta/lyssna på musikvideos. För övrigt en konstform jag saknar lite sedan MTV blev en enda stor dokusåpa (ja, jag tillhör DEN generationen). Hittade då nedanstående klipp som kändes passande för dagen. Har ni hört den förr är den värd att höra igen:


Sedan fortsatte hösten som vanligt...

tisdag 24 september 2013

Nära hösten...

Äppelbild...

Idag var det första höstdagen. Klar och frisk och när jag kom hem hade de bruna löven börjat fläcka trädgården. Jag var bara tvungen att sitta ett tag på yttertrappan och begrunda vårt fina äppelträd. Man vet aldrig när en lika fin dag kommer åter. Antagligen i morgon, men det vet man inget om just nu.

Asken vi klippte fram ur ett buskage för något år sedan har aldrig varit finare heller. Det slår en att naturen aldrig är så vacker som precis innan den går i dvala...



Ask...

måndag 23 september 2013

Måndag ånyo...










Det är något märkligt med bloggen idag. Den vill inte lägga upp några bilder. Sådant händer ibland, men det är lika irriterande varje gång.

Den här måndagen får med andra ord tomheten tala. Lite passande faktiskt...







söndag 22 september 2013

Microtopia....

Vad behöver du egentligen...

Såg ett program på SVT 2 i fredags som hette "Microtopia". Det handlade om människor som valt att bo i det som brukar kallas compact living, alltså att man vill bo på väldigt liten yta. Ibland är det av ekonomiska själ, ibland av miljösjäl och ibland är det för att man faktiskt gillar att inte ha större utrymme än man verkligen behöver.

Just det är programmets bestående intryck för mig. Att fundera på vad du verkligen behöver och anpassa din bostad därefter. Att göra det så litet som möjligt har ingen egennytta i sig själv om inte dina behov fylls.

Men kanske lever vi i vår egen myt om hur mycket vi behöver, eller handlar det egentligen om att vi aldrig tänkt efter hur lite vi skulle kunna klara os med? Hur vi än ser på det upptäcker vi ofta att det finns saker som vi har men nästan aldrig använder, precis som man alltid har minst ett par rena strumpor med sig hem från resan.

Microtopia gav inga svar men väckte många tankar. Se programmet om du har lite tid över...


Microtopia

lördag 21 september 2013

Äppellycka...

Gott...

Fi får en massa äpplen i år. Vi fick det förra året med, men då han vi inte plocka dem innan höststormarna blåste ner dem. I år ska vi försöka få in dem tidigare.

Undrar om vi inte sa det förra året med...

fredag 20 september 2013

Skam den som ger sig...

Ta daaa...

Jodå, det mesta fungerar bättre i grupp. En lång tids funderande och pysslande löste sig på en halvtimme med lite hjälp. Så nu sitter den på plats i hallen; den gamla strumpautomaten från "Boråsmagasinet".

Då kan man se helgen an med tillförsikt...




torsdag 19 september 2013

Torsdagskväll...

Det tar sig...

Numera är torsdag fredag, kan man säga. I morgon är jag bokad av annat än jobbet och detsamma gäller min fru. Livskvalitet. I morgon ska vi försöka göra det sista på renoveringen, men idag är det lugn i timmerkojan som gäller.

Precis i tid börjar det regna...





Onkel Filmis...

onsdag 18 september 2013

Problemlösning...

Mycket tanke...

Då var det dags! Att sätta upp strumpautomaten i hallen. Man ska komma ihåg att den var byggs för att sitta på väggar så bra att ingen bara kunde lyfta ner den och gå iväg. Vilket jag, just idag, tycker är lite löjligt. Det betyder att jag måste bygga en kostruktion att skruva fast den i.

Detta gör jag med reglar. Man kan sätta två reglar på sidorna, en i botten och toppen eller en kombination av dem båda. Mitt problem är att jag  har ca 3 mm att passa in automaten i. Inte bara att skruva reglarna hur som helst alltså.

Bäst att ta det lugnt och sansat.

Skruvarna jag köpte på byggvaruhuset är mycket smartare än jag. En bit upp på dem sitter som en liten borrdel. Det gör att de lättare drar sig genom trät och därmed fixerar regeln bättre mot väggen. Sådana uppfinningar gillar vi.

Ett problematiskt hörn...

Jag har satt en list under en av dörrarna med. Det tog 10 min. Önskade strumpautomaten var lika enkel...

tisdag 17 september 2013

Sjukare än andra...

Ödlan Hugo...

Ödlan ovan träffade vi på en förskola i Berlin. Där hade man ett helt rum fullt olika djur. Det fanns kaniner ökenråttor, fiskar och grodor. Säkert en massa annat med. Djuren var tama och vana vid att bli burna av barn och var en viktig del av förskolans pedagogik (Som för övrigt också innefattade ett litet spa i källaren med bastu och plaskpool. Det du Björklund).

Vilket som. Vi överbeskyddande svenskar frågade givetvis hur man gjorde med de allergiska barnen. Det visade sig inte vara något större problem om man bara var med barnen i en halvtimme och inte lät barnen röra i bajset, vilket var lite nya kunskaper för mig. Vad jag egentligen vill säga är att man inte såg allergi som något större problem, vilket måste betyda att de inte hade så många allergisk barn.

Då kommer en liten fundering: Är svenskar mer sjuka över lag än andra länder? Har vi mer allergiker, autister och dyslexiker än andra länder? Ibland får man en känsla av det. Eller är det bara att vi oroar oss så mycket så vi lindar in oss själva i en hypokondrisk mantel?

Kanske har ödlan Hugo svaret...



måndag 16 september 2013

Återblick...

Man tar många bilder i livet. De flesta faller i glömska. De följande är mina favoriter från de senaste fem åren. Håll tillgodo...

Magi

Avtryck

Kängor

Realism

Nära nuet

Tjärn

Sony Center

Vila

Träskor



söndag 15 september 2013

Ett grönt Berlin...

Sol över Berlin...

Under våra dagar i Berlin fick vi den stora förmånen att besöka en Garten Arbeits Schule i Edding. Detta är en stor trädgård där skolor i Berlin kan komma och arbeta med trädgård och miljö. Detta i en anda att man måste arbeta med hjärna, hjärta och hand, men också för att lära sig med alla sinnen.

Det ver verklig inspirerande att se det här lilla paradiset bara ett stenkast från en av flygplatserna och inringad av vägar och storstad. Här växer det i överflöd och det finns dammar, "skog", planteringar, ekohus, växthus och en massa annat och det är gratis för skolorna att komma dit eller ha ett projekt där. Det finns fler ställen som detta i Berlin men detta är den största och mest använda.

För en som jobbat i svenska skolan i 20 år och sett olika trädgårdsprojekt komma, gå och försvinna är det spännande att se en verksamhet som den här fungera som bra. Dessutom har den funnits i ca 60 år! Detta i en Europas stora städer. Imponerande.

Ekohus med inspiration från Sverige...

Av allt jag fick se i Berlin var detta det som inspirerade mig mest. Efter sextio år med professionella trädgårdsmästare i samarbete med barn har man fått en trädgård som har något ordning-kaos-lekfullhet över sig som nog skulle inspirera fler trädgårdsälskare. Prunkande fruktträd och vackra stengångar på samma plats som ogräs, indiantält och konstverk av bär, grenar och löv. Väl värt ett besök.

Spännande grönska...

Tydligen är det så att den växande staden har gjort att många grönområden har bebyggts de senaste åren, men invånarna i Berlin är hedervärda i sitt arbete med att göra staden grön. På eget initiativ planterar de på sina balkonger, i sina fönster och till och med på parkeringsplatser. En sorts trend tydligen. För vart man går ser man växter i husen.

Kanske en produkt av arbetet som bedrivs i deras garten arbeits schules? ...


lördag 14 september 2013

Klokträd...

Klokhet i stadsmiljö...

Ja då var man tillbaka i lilla Broby efter en tur i den stora staden Berlin. Många fina studiebesök blev det och många fina upplevelser och idéer att med sig hem. Något som inspirerade mig var skapelsen ovan, ett bok-träd. I trädets stammar har man gjort stora fack där vem som helst kan lägga in- eller ta en bok när man har lust.

Vi satt och åt frukost på caféet, "Anna Blume", precis bredvid och under den timmen jag studerade fenomenet kom det hela tiden nya lässugna människor människor. Alltså är idén inte bara bra, den fungerar också. I all tysthet ska man väl tillägga. Men så är det med mycket som är enkelt. Det komplicerade må vara bättre, men det har en tendens att dö med eldsjälarna.

När jag studerade vilka böcker som fanns i trädet var det så klart uppenbart att det inte var den senaste litteraturen. Men bra böcker hittar slutligen sin läsare och i Berlin är chansen lite större...



onsdag 11 september 2013

Till Berlin...

På väg till platsen där muren föll...

Idag åker jag till Berlin för ett par dagars studiebesök på olika skolor. Det ska bli intressant att få ta del av.

Detta betyder att det nog inte blir några blogginlägg då min tanke var att koncentrera mig på själva resan. Ni läsare får ha det himla gott så länge...

tisdag 10 september 2013

I husets gömmor...

Från en svunnen tid...

I förrgår städade min fru en gammal skänk som stått länge ute i ladan. Vi har länge tänkt måla om den, men efter lite vatten och tvättmedel blev den riktigt fin, vilket betyder att den har rätt patina.

Vilket som. I skänken hittade vi smedens gamla folkskolebetyg och arbetsintyg från 30- och 40-talet. Smeden var mannen som ägde huset innan vi tog över och om honom kan man berätta mycket. Just idag räcker det med han gamla betyg. När dess skrevs var fortfarande personliga kvaliteter något man värderade högt. Idag räknas den som talar om "ordning och uppförande" nästan som en fascistisk bakåtsträvare. Jag tror ändå att det betyget hade en roll och fylla i ett samhälle där många, precis som smeden, slutade skolan efter motsvarande åk 7 och sedan började jobba som lärling någonstans.

Vi tyckte det var roligt att hitta dessa gamla dokument och det är inte omöjligt att de snart sitter bakom glas och ram och hänger i hallen. Man ska vårda sin historia sägs det...



måndag 9 september 2013

Påminnelse...

Finsk historia...

Köpte de fina träskorna på en loppis i lördags. Hur gamla de är vet jag inte men säljaren sa att de var från Finland. Finland, precis som Sverige, har en ganska lång historia av fattigdom och har haft epoker där vi närmast kunnat kallas oss för U-land. Det är lätt att glömma idag.

Träskorna ovan är inte bara nötta de är lappade och lagade med. Den som ägt och gått i dem kan verkligen inte levt i ett konsumtionssamhälle. Kan ställas i relation till att när vi nu renoverat hallen så satte jag ner en kasse med skor i källaren. Det ger perspektiv.

Att inte fler personer downshiftar i vårt land beror nog på rädslan att tappa sitt välstånd och tryggheten i en hög lönecheck i slutet på månaden. Vi vill ha våra prylar, åka på våra resor och helst ha pengar över. Annars är vi underbetalda. Även om vi har många i Sverige som lever på knappa marginaler, så har vi samtidigt många med stora marginaler. Bara en av grupperna har ett riktigt val.

Den som ägde de finska träskorna var rädd för att inte överleva; vi är rädda för att inte leva i överflöd. Därför är de egentligen inga träskor. De är en rejäl känga från historien...



söndag 8 september 2013

Päron och amiraler...

Många som gillar frukt...

Det blåser i Skåne. Ja alltså, det blåser mer än vanligt. Det innebär att gräsmattan fylls av fallfrukt. Mest päron faktiskt. När frukten får ligga och jäsa lite så kommer snart också höstfjärilarna. Min favorit är Sorgmanteln, men idag var det amiralerna som ägde frukten. Eftersom de är nykläckta är deras färger vibrerande starka. Så starka att kameran inte kunde ge dem rättvisa. Det kunde förståss också berott på att den var inställd på molnigt väder, men det är en annan fråga.

Stolta över sina nya "kläder" var amiralerna mer än villiga att posera. Det blev några riktigt fina bilder i höstsolen. Päronen smakade helt ok med...


Fotnot: Detta är blogginlägg nummer 900. Alltid värt att fira.



lördag 7 september 2013

Vem vill lyssna på svensken? ...

Vilken väg ska vi lyssna till? ...


USA lyssnar av världen.
Fyyyy!
Sverige hjälper USA att lyssna av världen.
Åh fyyyyy!

Den som är förvånad är naiv. Den som tror att ett öppet internet inte kommer att avlyssnas kan inte vara för ett öppet internet. Men vad är det vi egentligen är rädda för? Om man ärligt står för det man gör vill man ju nästan att man ska bli avlyssnad. Det värsta är att jag tror världens avlyssnare har Sverige som nitlott till frukostens lotteri om vilket land man ska avlyssna. Vem vill plöja igenom en oändlighet av kommentarer som dessa:

– Idag har vi bakat toscakaka
– Gilla Knäckebrohults lågstadiums idrottstävling
– Är på gymet med Nilsson och Gunnel
– Vi bakade lite kanelbullar med
– Ska jag välja 5:2 eller GI
– Nu tittar vi på raukar!
– <3 <3 <3 <3 <3 ;) :) :)
O S V

Jag hoppas att CIA läser den här bloggen. Fick jag veta sanningen blev jag nog besviken...



fredag 6 september 2013

Telefontestet...

Ett minne blott...

Köpte mig en ny telefon idag, med ett nytt abonnemang. Försäljaren sa att han det nya kortet inte skulle gälla förrän i morgon så att jag skulle hinna föra över diverseinformation och för att kunna ha en fungerande telefon tills jag kom hem

Så blev det inte. SIM-kortet försvann i min gamla telefon nästan direkt. Så efter en stund står jag på Kristianstads station utan en fungerande mobiltelefon och i behov av att ringa min fru. Det är just då man inser att telefonkioskerna har försvunnit och man har inte märkt det.

Därmed blir man satt att testa sin samtid. Jag fick fråga ett antal personer på stationen om jag fick låna en telefon. Resultatet blev som följer. 25% hade inte tid, 50% sa definitivt nej och 25% lånade gärna ut en telefon.

Trots att det flesta inte ville låna ut en telefon så var resultatet ändå rätt okay. Om 25% av befolkningen är ärligt hjälpsam så finns det hopp. Kanske inte för telefonkiosken dock...




Bildens hemsida

torsdag 5 september 2013

Alla kan flyga...

Flyger i smyg...

Det påstås att humlor egentligen inte kan flyga. Att deras runda kroppar inte passar in i aerodynamiken. Ändå har vi alla sett dem flyga. Någon sa att de flyger för att de inte förstår sig på aerodynamik, alltså inte vet om att de inte kan flyga.

Kanske är det så med oss också. Kanske kunde flyga om vi inte var så förbaskat förnuftiga hela tiden...








onsdag 4 september 2013

Rosornas fred...


Ända in i vintern...

Det är roligt med rosor. Har man många olika sorter så blommar det alltid någonstans långt in på hösten. Det måste alltså vara så att mångfalden blommar längst...


tisdag 3 september 2013

Recycling...

Återanvända klenoder...

Försökte hitta ett nytt fint handtag till källardörren i hallen. Det som satt där var inget vidare då det både var fläckigt, gammalt och slitet. Kom på att jag ändå gillade den enkla, men klassiska formen, på det existerande.

Så efter rengöring med lacknafta och stålull och ett par lager sprejfärg så hade jag ett nytt handtag jag var riktigt nöjd med. Samma sak hände med bläcket över nyckelhålet och med en ny rosett från den lokala järnhandeln hade vi fått det perfekta handtaget.

Alltid värt att tänka gammalt innan man tänker nytt...



måndag 2 september 2013

Världen omkring oss...

Lite värld i hörnet av trädgården...

När man var liten var världen mycket större. Persikorna med. Idag har jag varit vikarie i en åk 1. Då blir man inbjuden till den lilla stora världen igen. Bara det att man blivit kallad för "fröken" hela dagen, trots ens 110 kg orakade uppenbarelse, ger en nyttig infallsvinkel till den värld man larvar runt i.

Att arbeta med små barn är inte bara energikrävande; det är energivande med. Men på ett annat sätt...

söndag 1 september 2013

Trädgårdsgodis...

Mmmmm....

Något av det bästa jag vet är cocktailtomater. Jag äter det som andra äter smågodis. Brukar därför bli ett och annat paket som hamnar i matkassen. I förrgår när jag stod i affären och höll ytterligare ett paket av denna läckerhet så slog det mig att jag ju har köksträdgården full med tomater. Paketet fick ligga kvar i disken och jag kände mig behagfullt rik.

Hoppas på många soliga dagar innan hösten så att alla tomaterna hinner mogna. Annars lär man kunna lägga in dem gröna med...