Inte så illa som det ser ut…
Idag har jag funderat över kalhyggen. När jag var liten var det något som man lärde sig att protestera emot. Inte bara var de fula, de var inte bra för naturen heller. Nu vet vi bättre. Om man bortser från avverkning av den fjällnära skogen och annan känslig skog, som är ett eget kapitel, så är kalhyggen inte så dåliga som de ser ut.
Genom att röja bort skogen vart 80:e till 100:e år så öppnar vi upp för en annan flora och ger marken ny energi genom solen. Den unga växande skogen förbrukar också mer koldioxid än en gammal skog vilket i våra dagar måste ses som en sorts vinst det med.
Bilden är från ett relativt nytt kalhygge jag gick förbi i går. Föredömligt har den som avverkat skogen också sparat levande träd och de gamla döda. Något man inte alltid gjorde förr då man skövlade allt. På detta sätt bevarar man biotopen för många fåglar och andra djurarter som annars hade behövt flytta på sig.
Så. En välkött avverkning kan vara en riktigt bra handling på många sätt och är inte bara bra för skogsägarens ekonomi. Kanske något att ta lärdom av…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar