söndag 17 december 2017

Spelsöndag...

Julagrisarännet...

Efter gårdagens spännande lördag var det skönt idag att bara få ägna sig åt de högre konstarterna, alltså att göra spel och klippa ihop en film. Passande för en iskall söndag. Har hunnit provspela spelmotorn och det gick helt ok. Med lite kort och andra galenskaper kommer det nog att bli spelbart.

Dagens fadäs var när jag fann att någon hade slängt mitt nya bankkort i pappersinsamlingen. Det är den tiden på året då många uppvisar en väldigt disträ sida. Tur att det är lov snart.

Nu ska jag avsluta dagen med lite amerikansk fotboll och fiskgratäng...


Betaversion...


lördag 16 december 2017

Snopet...

Förgängligt...

Kom på min fru idag med att tömma ut en av mina flaskor från spritskåpet i vasken. Det visade sig vara den flaskan jag hällt upp en whisky av modell ovanligare i efter det att korken på originalflaskan gått sönder.

Det var inte så mycket kvar, men det var nog en och annan hundralapp i värde som åkte ner i rören. Tanken var tydligen att flaskan ska användas till förvaring av munskölj i badrummet.

Det var ett munskölj som blev en käftsmäll.

Men. Allting är förgängligt och livet går vidare. I morgon är det söndag...


















fredag 15 december 2017

Det där med julmusik...

Ständig favorit...

Eftersom jag tillbringar stor del av min dag som lyssnare av radio kan jag lugnt konstatera att det har gjorts enorma mängder kass julmusik. Ja, det har gjorts högavis med bra julmusik med, men det är otroligt hur uttråkad man kan bli av vissa delar av genren. 

MEN. När det är som värst kan man alltid lyssna på Anders F Rönnblom och hans låt "Det är inte snön som faller". Sen är stämningen på topp igen.

Ha en skön helg alla!


























onsdag 13 december 2017

Dokumentera...

Vuxengegga...

Min fru startade sin blogg för att dokumentera hur vi renoverade upp vårt nuvarande hus, och sedan har hennes blogg bara rullat på. En blogg är ett utmärkt sätt att dokumentera, men också att inspirera sig själv och andra. 

Just därför är det roligt att med den här bloggen dokumentera alla steg i bygget av vår bastu. Idag var det dags att gjuta fundamentet. Det var mycket spännande att följa och för varje moment får man bättre känsla för hur det kommer att bli till slut.

Så njut en stund av dessa helgjutna bilder. I morgon skriver jag om något annat...


Najs...



tisdag 12 december 2017

Tre godas nyheter...


Idag har jag fått tre roliga besked:

1. I morgon gjuter de grunden till min bastu
2. Jag ska vara med och fira jul i radion den 22/12
3. Och en sak till...











måndag 11 december 2017

Norrsken...



Fast jag är inne på mitt 49:e år har jag hittills aldrig sett ett riktigt norrsken. 

Något säger mig att man borde ha gjort det.

Kanske under mitt 50:e...












söndag 10 december 2017

Bedömningsadvent...



Antar att en massa lärare, precis som jag, sitter med häcken full av bedömningar och betygssättning just nu. Lika intensivt i slutet på terminen. När man väl är färdig får man den där känslan att bromsklossarna släpper och man liksom flyger fram i ett par minuter.

Över huvud taget kan mycket sägas om betyg, men jag nöjer mig med bilden ovan som jag fann på nätet idag.

I morgon är det måndag...











fredag 8 december 2017

Tunneling...

Lite som helgen...

På skärmen ser ni hur vissa partiklar kan tunnla igenom föremål om vissa premisser stämmer. Plötsligt finns partikeln på andra sidan, utan att energinivåerna ändrats. Nästan som magi.

Lite så är det med vissa helger med. Helt plötsligt har man tagit sig igenom helgen med känslan av att man gick direkt från fredag kväll till måndag morgon. Utan att energinivån ändrats.

Tänk vad kvantfysiken kan förklara det där oförklarliga i vardagen.

Trevlig helg på er!












onsdag 6 december 2017

Liknelser...

Som betyg...

Min farsa sa alltid när man stod och tittade på när han pysslade med något:
"Du är inte rädd för arbete du, som kan stå så nära utan att hjälpa till".
Nu när vi har hantverkare i trädgården och man larvar över för att se hur det går, så förväntar man nästan att någon ska säga något liknande, men de är artiga nog att avstå.

Just nu bygger de en form för att kunna gjuta en stabil grund att arbeta ifrån. På grund av höstens pissiga väder kommer de nog inte att börja mura förrän efter nyår. Ingen julbastu med andra ord, men det kan jag leva med.

Annars var det dags för ett besök hos tandläkaren idag. Hade bitit sönder en tand som behövde lagas. När jag satt i tandläkarstolen tänkte jag att lagningen inte var så olik det där bygget i trädgården. Först borrar man ett stort hål som man sedan bygger upp en ny tand ifrån. Lite mindre skala bara, och lite annat material, men väldigt likt att bygga ett litet hus.

Resterande tid av dagen har jag satt betyg på mina elever. Det är bara knappt 200 st som ska sättas tills på söndag, så det är väldigt snabbt gjort. NOT. Vilket som. Nära jag satt och bedömde olika aspekter kom jag på att betyg inte är så olikt att bygga ett liftet hus. Om bara kunskaperna vilar på en solid grund så blir betygen ofta bra. Bara att bygga från grunden liksom.

Direkt efter den tanken kom jag på att min hjärna nog var full. Full av tankar med betong alltså. Därför la jag ner verksamheten och tog en kopp kaffe.

Koka kaffe är inte helt olikt....














måndag 4 december 2017

Existens...



Fysik handlar om rörelse.
På ett eller annat sätt.
Kan man genom rörelse förklara vår existens?

Det återstår att se...








söndag 3 december 2017

Så var det advent liksom...

Första ljuset i grisen...

Då var det min 49:e första advent. Just det känns väl helt ok, men idag lider jag av en jäkla knuta i en muskel under skulderbladet som inte vill ge med sig. Som en sorts nackspärr fast längre ner, och helt enkelt bedrövligt.

Eftersom alla betyg ska vara satta om en vecka har hela helgen ägnats åt att rätta och bedöma elevuppgifter. 25 fysikuppsatser och knappt 40 kemiprov, så det är inte konstigt att musklerna knyter sig.

Men nu är det gjort, så nu blir det soffhäng ett tag och i morgon fortsätter kvantfysiken. 


Så glad första advent alla läsare!








lördag 2 december 2017

Före...

En vy från ett fönster...

Så har bygget med bastu/uterum påbörjats. Då jag inte varit hemma under någon av dygnets ljusa timmar var det spännande att mötas av denna vy från köksfönstret i morse. Inte bara vara den frostiga morgonen vacker, det såg riktigt bra ut. Vårt "moras" har fått ny och planare yta, och det är faktiskt lite inspirerande att få något nytt att fundera kring och om.

Går man sedan runt knuten ser det ut så här:

En vy från runt knuten...

En något uppkörd och omformad gräsmatta. Men, sedan vi fick taket målat lila av misstag för några år sedan så skrämmer detta inte nämnvärt. Faktum är att vi förväntade oss något åt detta hållet. Med ny jord, sol och lite gödning kommer det inte att synas i slutat på sommaren.

Nästa vecka fortsätter förhoppningsvis byggandet. 

Spännande...















fredag 1 december 2017

Nordkoreanska nyheter...


Min favorit...

Mycket kan sägas om Nordkoprea, men det finns få nyhetsuppläsare som slår passionen hos Re Chun Hee. Hon, ni vet, som sitter och förkunnar de senaste nyheterna om kärnvapen och andra påfund.

Jag är lika fascinerad av hennes nästan militäriska betoning varje gång hon dyker upp.

Annars är jag mest nöjd med att det är fredag...

















onsdag 29 november 2017

Tro eller vetande...

Gud...     ...typ...

Idag har jag borrat ner mig i frågan om religion och vetenskap som en del av min fysikutbildning. Hur ska man som lärare förhålla sig till olika religioner och världsbilder? Inte så enkelt som det låter eftersom synen på både religion och naturvetenskapen är så full av missuppfattningar, och mitt i alltihop står eleven med en världsbild formad av kompisar, föräldrar och media som ska möta skolans och läroplanens intentioner.

Jag tycker det här är väldigt intressant fråga för den visar hur komplexa och irrationella vi är som människor. Vi styrs inte bara av tanke och känsla, utan det finns den där andligheten med som jag bloggat om tidigare.

Som lärare måste jag förhålla mig till vetenskapen och ämnet som det är, men jag måste ha en respekt för alla de uppfattningar och världsbilder som sitter i mitt klassrum. Det gör faktiskt ämnet större, undervisningen roligare och antagligen vetenskapen mer vetenskaplig och tillgänglig på samma gång.

Ett öppet sinne och nyfikenhet, hur naturvetenskapligt är inte det? ...
















tisdag 28 november 2017

Toastatistik...

Vanebildande...

Dagens statistiska tanke: Om du ska gå på toaletten på arbetet och alla toaletter är lediga, vilken toalett väljer du med största sannolikhet då?

Nej, det är inte den längst in eller den som är närmast, utan den du gick på första gången du gjorde detta val.

Så snabbt skapar vi rutiner, och så svårt är det att ändra en invan tanke/beteende.

Tänk på det när du försöker ändra världen nästa gång...








måndag 27 november 2017

Givna svar...

Cyberwyvern...

Idag är det cyber monday och jag har inte en aning om vad det betyder, och dagen har inte gett några vidare ledtrådar. Därmed det kan inte vara så viktigt. Då hade man fått veta det ordentligt.

Bättre att fokusera på måndagens verkliga problem då. I slutet av terminen stiger mängden bedömningar och rättningar med några procent, samtidigt som den där julstressen börjar. Typiskt oss människor att vi ökar arbetsmängden under den tiden man egentligen behöver gå i ide och vila upp sig.

Just nu funderar jag på de frågor jag ska ha på ett kemiprov på torsdag. På det provet får eleverna ha med sig alla sina anteckningar. De får gärna ha med sig läroboken med. Det spelar ingen roll, då provet ska spegla deras förståelse och inte deras faktakunskaper.

För så fungerar vi människor. Även om vi vet frågorna redan i förväg, så svarar vi ändå olika och ofta fel. 

Det alltid lättare att svara på frågor än att formulera dem.

Givna frågor kräver större svar. Det är det svåra i livet...















lördag 25 november 2017

Jabberwocky...

Min jabberwocky...

Genom rollspelandet har man lärt sig en massa kunskaper som man kanske aldrig annars hade brytt sig om, även om den låg rakt under näsan på en. Monstret hår ovan, som kanske någon känner igen som en jabberwock, kommer från böckerna om Alice i Underlandet. Ett tydligt tecken på att de där spelen verkligen har dammsugit litteraturhistorien för att hitta alla varelser man kan.

Figuren i bilden är målad idag, och när den väl torkat ska jag lacka den och införliva den i ett av mina spel. Medan man väntar på det kan man ju alltid läsa dikten från vilken den härstammar.

Ha den skön lördag...




fredag 24 november 2017

Fredags citat och så...

En av mina favoriter...

Jag är en sv de där människorna som gillar att läsa citat av olika slag. Ja, jag är ju fader till ett och annat citat själv. Vilket som. En av mina absoluta favoriter är Mae West. Den damen han berika vår värld med mängder av bitska och talande citat. En av de där historiska personerna man skulle vilja ha träffat på riktigt.

Annars är ett uttryck jag gillar mer och mer för varje år är Per Lagerkvists "gäst hos verkligheten". Om man suger lite på de orden och börjar fundera lite på saken, så kan man tycka att många människor är just det: gäster i den verklighet de flesta andra lever i.

Ja, vissa dagar kan jag själv känna mig som en gäst, en tillfällig besökare i den värld jag vandrar runt i. Men det är nog ganska mänskligt.

Arbetsveckan slutade med ett ovanligt spännande och givande samtal med några kollegor. Tack för det alla ni som var med!

Med dessa tamkar tar jag fredag och helg. Vi hörs...












onsdag 22 november 2017

En vanlig onsdag liksom...

Projekt A...

Jag är fortfarande arbetslös/ledig/arbetsbefriad på onsdagar. Det är skönt för själen på många vis, även om jobbet ändå smyger sig in. Idag har jag läst på bedömningskriterierna för de muntliga nationella proven i matte. Kommer att sitta hela dagen med em i morgon, så det gäller att vara förberedd.

Annars började dagen med snö ute, så det har varit lite extra mysigt att sitta inne med en kopp kaffe och lite bakgrundsmusik. Så även om det blev lite jobb, ska jag verkligen inte klaga på livet.

Annars då? Jo, jag limmade färdigt den där jabberwocken (jo det heter så) och draken som jag haft i pipen ett tag, och så blev det eftermiddagskaffe med.

Sådan var den här onsdagen...
















måndag 20 november 2017

Inte när man är trött...

Utan skor...

När man först ser den där skepnaden på bänken tänker man: "Hur kan hon vara ute utan skor?". 

Sedan ser man att det bara är en skyltdocka.

Då tänker man: "Det där är bara roligt om jag skulle ha kommit på det".

När man är lite trött i skallen funkar inte vissa skämt. Så är det bara...



Men tomtespelet går framåt...

lördag 18 november 2017

Avbrott...

Jack O'bear...

Det är viktigt att lägga in avbrott i vardagen för att låta "själen komma ikapp", särskilt när man har perioder då schemat är fullt. Just därför bestämde jag mig för att bara ta den här lördagen som den kommer och bara göra det som råkar komma i huvudet.

Det har fungerat bra. Det blev en liten tur på förmiddagen för att titta på kakel till badrummet och så har jag målat lite figurer med. På vägen hann vi med några loppisar så klart, vilket resulterade i att jag nu är ägaren till en fin mjölkkanna (se nedan). Jag har vissa planer för vad den ska användas till, men det får jag återkomma med.

Så efter en god middag bestående av räkor, stekt fisk och skirat smör kan man konstatera att planen fungerade. Nu känner jag mig pigg nog att ta tag i de där måstena igen.

Men det tar vi i morgon...




fredag 17 november 2017

Då var det helg igen...

Onkel O i sitt livs blomning...

Mina elever frågade när jullovet börjar. Kom då på att jag inte har en aning. Jag tänker inte så mycket på när jag ska bli ledig. Det tar liksom fokus från nuet och får en att bara sätta sig ner och vänta på att tiden ska gå så fort som möjligt. Blir lite stressigt.

Jag brukar istället jobba in i kaklet, och mer bli positivt överraskad när det helt plötsligt är sovmorgon nästa dag. Samma sak med lov och helger.

Men nu slår det mig att det faktiskt är fredag kväll.

Känns rätt bra...

















onsdag 15 november 2017

Lite fotbollstankar...

Salta grabbar, å så...

Visst måsta man kommentera landslaget i fotboll? Jo, det måste man i dessa dagar. Svenska herrlandslaget i fotboll lyckades i konkurrens med tre stora världslag ta sig till VM-slutspelet fast få, kanske ingen, av dem skulle platsat i något av de där storlagen.

Hemligheten heter, som alltid, laganda och moral. Laget och motivationen slår alltid talang och individ. Kanske just därför vårt samhälle är så förtjust i lagsporter. Det handlar inte bara om tävling, utan om något annat med.

Just därför ska vi aldrig vara rädda för att låta alla få vara med, även om det på pappret inte ska vara den vinnande lösningen.

Just därför var det bra att förbundskaptenen bara ville prata om de som ställde upp och ville vara med.

Just därför ska inte Mr Z in i laget till nästa sommar.

Laget har redan vunnit. Även om de förlorar alla matcherna i slutspelet...















tisdag 14 november 2017

Sockersocial kultur...

Socialt mönster...

Ja ha, idag är det tydligen diabetesdagen. Passande när man nu är inne på sin femte månad med diagnos. Hittills har det gått rätt ok och jag mår bra på många sätt, och på andra sätt mår jag bättre än tidigare. Man har liksom inget att välja på. Man får livsstilen på köpet.

Jag saknar inte godis, bakverk och annat sött speciellt. Redan innan jag fick diagnosen hade jag vett att uppskatta alternativen. Man får lite mer av de där alternativen bara.

Men en sak är man mer medveten om nu, och det är insikten om hur jäkla sockrat vårt samhälle är, och i tider där man med lätthet kan få glutenfritt, laktosfritt eller vegetariskt är det ofta stört omöjligt att få ett vettigt diabetesalternativ. Jag är faktiskt ganska förvånad över detta. Diabetes har ju ändå funnits ett tag nu.

En annan sak som jag ibland tycker är lite jobbig är att det ofta bara finns "sockeralternativ" i sociala sammanhang. Kakor och bullar blir liksom en del av den sociala samvaron, och man plockas bort från den. I alla fall om man ska hålla sina värden. Så det är inte bullarna i sig som är problemet, utan den där känslan av utanförskap de skapar.

Med det sagt fortsätter firandet...


















måndag 13 november 2017

Känslan av snö...

Lite så här...

Idag var det minusgrader när man kom ut till bilen. Det var ett riktigt aber att skrapa rutorna fria från is. Rent mentalt kändes det som i bilden ovan.

Men det kunde vara värre. Det kunde vara måndag med...















söndag 12 november 2017

Lådor och sånt...

Snygg utsida...

Det där med bra lådor till de spel man tillverkar kan vara lite knepigt. Där för blev jag duktigt glad när jag fann den här boxen på Hemtex i går. Tror egentligen att den är till för smink och sådana där grejer, men hoppla hejsan vad den var som gjord för det spelet jag håller på med just nu.

Alla facken passade perfekt för kort och spelpjäser, och man kan också lyfta upp det övre lagret för en underdel i A4-format.

Man ska inte göra det andra redan gjort åt dig, så tack Hemtex för den här lösningen!...


Genial insida...

lördag 11 november 2017

På sofflocket...

Lördag...

Den här veckan har verkligen varit intensiv. Fulla dagar och kvällsaktiviteter varje dag. Så blir det ibland, och det är bara att gilla läget.

Men efter en vecka som den här blir det extra skönt att ta en dag man inte gör något speciellt.

Så idag blir det en dag på sofflocket, zzzzzzz...


















torsdag 9 november 2017

Svar...


Titta! Har nu fått svar från Expressen. Tänk att "Söndag" vänder sig till kvinnor. Har jag inte fattat på alla dessa år jag köpt den.

Säger en del om både det ena och det andra. Både om pressen, redaktörers ansvar, könsroller och till viss del min manlighet.

Får fundera på hur jag ska förhålla mig till detta egentligen...




















måndag 6 november 2017

Framsida...

En plats för onkel...

Jag köper söndagsbilagan till expressen varje söndag eftersom jag gillar de korsord och sudokun som finns i den. Men en sak har slagit mig: det är bara kvinnor på framsidan.

Så därför skickade jag en bild på mig själv till Expressen och erbjöd mig att vara med på framsidan. Bara så där lite lagom trendbrytande.

Ännu inget svar...

















lördag 4 november 2017

Onkel Patina...

Tidens konst...

När jag såg det här köksskåpet på en loppis idag visste jag att det nog skulle följa med hem. Å mycket riktigt, min fru köpte det nästans direkt utan att egentligen veta var vi ska ha det någonstans.
Det är väldigt välgjort, vilket antagligen gjort att det överlevt åtskilliga decennier.

Har tidigare bloggat om att många föremål på sätt och vis är snyggare när de får stå ett tag och skaffa sig lite naturlig nötning och patina. Något man inte kan skapa, även om många inredningsföretag lägger mycket ansträngning på att försöka. Chabby fake, som vi säger här hemma.

Ålder gör även oss som människor vackra på ett visst sätt. Livet gör kanske inte utseendet perfekt sett ur ett skönhetsideal, men helt klart mer spännande. Några ärr och rynkor kan förstärka karaktären och förtydligar personligheten.

Så om någon tycker att man ser ut som ett "skåp", så kan det rent teoretiskt sett vara en komplimang. Bara det är ett skåp med rätt patina...























fredag 3 november 2017

Folkvandring...

Mynttorget...

Ibland måste man låta själen komma ikapp, och ett bra sätt att göra detta är att åka på spa några dagar. I bastun och poolen är nätet bortkopplat av sig själv, och lite god mat på det så är man inne i matchen igen.

Den här gången var jag och frugan i Torekov som ligger Bjärehalvön rätt nära Båstad. Där finns ett hotell med allt man behöver för en skön retreat. Så det senaste dryga dygnet har jag hängt i den här vackra delan av Skåne.

Förutom god mat och annat så var det en sak som slog mig: Det är ju ingen som talar skånska i den här delen längre. Nej, alla vi talade med i affären, på restaurangen eller ute i samhället talade dialekter som jag förknippar med mälardalen, inte Bjäre.

Så tydligen är svearna på vandring igen. Lite roligt är det allt...


















torsdag 2 november 2017

Nästanbastu...

Det tar sig...

I Broby har vi en riktigt bra bygghandel. Alltid bra service, vad det än gäller. I början av hösten verkade det som  om bygget av min bastu skulle komma igång, så jag passade på att beställa alla dörrar och fönster jag behövde. De har sedan dess stått i ett förråd hos vår lokala handlare, men idag 
beslöt vi att de nog ska stå i vårt garage i stället.

Då fick vi låna ett släp utan extra kostnad och på en timme var de lastade, hemkörda och släpet var tillbaka till bygghandeln.

Nu har starttiden för bygget flyttats upp lite, så hela bastun är just nu bara två dörrar och två fönster.

Men det är inte så illa bara det...

















onsdag 1 november 2017

Att existera...

Första bilden...

Det sägs att om man inte syns på nätet så existerar man inte. Just därför söker jag då och då på m ig själv för att se hur mycket jag egentligen finns. Idag var en sådan dag.

Det gav 55 200 träffar på "Onkel Olof"! Inte så illa pinkat av en trähäst, skulle man kunna säga. Men och andra sidan har jag skrivit ett ex antal tusen blogginlägg och har över 120 000 läsningar, så nog borde man finnas. 

Av alla bilder som finns på mig blev bilden ovan den första. Kan man fundera på vad den har för attraktionskraft, men tydligen är den populär. Tror den kommer från ett inlägg om att dricka mer mjölk för att bevara våra mjölkbönder.

Kul var annars att hitta ett blogginlägg som handlar om mig på en annans blogg. Den tar upp mitt minst sagt komplexa religiösa liv, och på något vis har skribenten lyckats hitta essensen, även om han utgår från sin egen övertygelse. Spännande att läsa var det i alla fall.

Descartes sa ungefär så här: "Jag tänker alltså finns jag till". Men han levde på 1600-talet, och då fanns inte internet. Kanske hade han skrivit om sin filosofi om han levat idag.

Och kanske hade jag definierat min existens på annat sätt om 400 år. Men det får jag ju antagligen aldrig veta. I morgon ska jag i alla fall existera som vanligt igen...












tisdag 31 oktober 2017

Monstertider...

Boohoo!

Då var vi inne i Halloween-tider igen. Man ska tydligen äta godis och springa runt utklädd till diverse monster eller spöken.

Ingenting för mig. Äter inte godis längre och för många i det här samhället är jag redan den ultimata skräcken: fysikläraren. Många verkar vilja göra korstecken så fort man nämner sitt huvudämne, och vissa verkar få gåshud så fort de tänker på mekanik och vågrörelser.

Så om barnen inte sköter sig är det inte sotaren eller illvätten man hotar dem med, nej nu är det kvarsittning med Newtons lagar.

Ja, för någonstans där ute bland skuggorna väntar vi, ty naturlagarna är våra och när du minst anar det slår vi till.

Woaha ha ha ha...










söndag 29 oktober 2017

SSI...

Dagens arbete...

Om jag ska bli färdig med saker måste jag boka tid med mig själv. Det kanske låter lite knas, men vad det handlar om är att jag lägger in i min veckoplanering när jag ska göra olika saker. Ska jag börja med att fundera ut vad jag ska göra när jag vaknar, ja då blir inte mycket gjort.

Så till den här dagen var det planerat att jag skulle göra mina didaktikuppgifter till fysiken. Å så blev det. Bara att sätta sig ner, ta en kopp kaffe och låta musiken gå i bakgrunden.

Och nu är jag färdig. Skål för det! En affisch och en lärarhandledning kring SSI (social-scientific issues). Det handlar om hur man ska bredda fysikämnet, göra det mer intressant, genom att också ta upp olika sociala aspekter som t ex religion, etik och miljö.

Detta finns redan med i vår läroplan, för er som tyckte det låter nytt, så det är bara att gilla läget.

Nu ska jag fortsätta söndagen genom att vara som det kommer...




fredag 27 oktober 2017

Smultron i höstrusket...

Inte illa i oktober...

Man ska ta tillvara de där små smultronen i vardagen. Det där som händer i det lilla, men som kan få vardagen att kännas rätt ok eller till och med riktigt bra.

Dagens smultron för mig kan ni se på bilderna.

Trevlig helg alla...


Fysik...

onsdag 25 oktober 2017

Gubbonsdag...

Gubbe, gubbe och gubbe...

Mina lediga onsdagar borde skrivas: "lediga" onsdagar. Dagen har mest använts till att rätta elevernas uppgifter och att planera lektioner. Så bara för att känna mig lite ledig på riktigt var jag tvungen att ta en paus och pyssla lite med mina hobbies.

Idag blev det att försöka fotografera de där spelfigurerna jag målat på senaste månaden. 

Den gick inget vidare

Bäst blev det mobilen. Så nu kan ni njuta av dessa wraiths innan ni också fortsätter med era plikter. Håll tillgodo...


















måndag 23 oktober 2017

Mindhunter...

Lite ovanligt bra...

Långt efter många andra hamnade tillslut Netflix i datorerna hemma. Tänka sig. Har därför sett en och annan film den senaste tiden, och så gav vi oss på serien "Mindhunter". Det blev en positiv överraskning.

Serien handlar om några FBI-agenter som i slutet av 70-talet börjar intervjuar seriemördare för att försöka hitta mönster so  kan hjälpa dem förstå och hitta andra seriemördare.

Väldigt lite våld, långsamt tempo och mycket dialog, men väldigt fascinerande. Det är också väldigt bra skådespelare och fenomenal scenografi.

Skönt att se en psykologisk thriller som handlar om just det: psykologi.

Se den om du har chansen, eller vänta ett år så du direkt kan hoppa på säsong två...















söndag 22 oktober 2017

Landsvägens politik...

Ny erfarenhet...

På vägen från ett möte igår blev jag minsann tagen för fortkörning av en polis på motorcykel. Så kan det vara. Gjorde en sån där lång omkörning av flera bilar och sedan hade man liksom fått upp tempot, och helt plötsligt blir jag omkörd av en motorcykel i väldig hastighet. Min första tanke var: "Vad skulle det där vara bra för?", men sen såg jag att det var en polis, och då var det ju inte svårt att förstå.

Polisen, var som de flesta trafikpoliser, väldigt trevlig. Ja, det tycker jag fast han plockade mig på en summa pengar. Just därför slutade jag med och fråga om jag fick ställa en korkad fråga till honom, vilket jag fick. Jag undrade då var alla bötespengar egentligen går till?

Detta inledde en diskussion i ämnet. Jag sa att jag hade tyckt det varit bra om böters gick till Brottsofferfonden, bygge av vägar eller till polisen själv, så att pengarna använd till att motverka det de kommer ifrån. Det gör de tydligen inte. De går bara till hålen i statsbudgeten, som polisen förklarade. Jag fick en känsla av att han till viss del höll med mig om att böterna borde användas till  ändamål som för riktas mot positiva åtgärder.

Efter det åkte jag därifrån som en fattigare man på pengar, men ett livsmöte rikare. Tanken finns kvar. Kanske vore det inte så dumt om de böter vi betalar faktisk går tillbaka till att motverka brott, eller till att mildra skadorna av det. Lite som grön skatteväxling. Låt det onda få betala det goda liksom.

Politiska förslag får man inte alltid på det sättet som man tror...














torsdag 19 oktober 2017

Inflation...





Vissa dagar inser jag att jag har fler ord inom mig än vad världen efterfrågar.

Ingen verkar heller undra över vad de egentligen missar.

Tur att det finns andra dagar...
















tisdag 17 oktober 2017

Bedömd stress...

Fullt ös...

Stress är farligt när man upplever att man inte har kontroll, ofta beroende på att man inte kan lämna saker ifrån sig eller att man har svårt att sortera i det man håller på med. Lätt att tala om, och svårt att motarbeta.

Sedan kan man blir stressad av att det man gör aldrig blir riktigt bra, eller att man upplever att så är fallet. Något som lätt händer när man blir bedömd på ett eller annat sätt, och i skolan bedömer vi massor, allt och hela tiden. 

Just nu är det lagt på oss lärare att hela tiden formativt bedöma våra elever, alltså bedöma för att eleverna ska reflektera över sitt lärande och hela tiden utveckla sina förmågor. Därför får ofta elever en bedömning som låter ungefär så här: "Din text var jättebra, MEN tänk på att...". Allt i någon sorts honorerande välvilja, där vi vill pusha eleven framåt. 

Tänk så fel det kan bli.

Detta upplevs av många elever som att de aldrig är bra nog. Framförallt av de elever som strävar efter bra betyg. Vi kräver hela tiden mer, och då får vi tillslut den där stressen och känslan av otillräcklighet vi strävar efter att motverka.

Vi borde oftare säga: "Nu är det bra!". Punkt. Då kan eleven lägga arbetet bakom sig och känna mer tillfredsställelse med sig själv och arbetet. Det vi egentligen ville från början.

Idag diskuterade jag detta med några elever, och när jag sa att om vi ska bedöma så kortfattat så får man också vara med på att vi skriver "Det här var riktigt bedrövligt!!!". 

"Det vore bättre", sa eleverna, vilket kullkastar mycket av det vi tror på i skolan. 

Så nu har man en del att tänka på.

Det här blogginlägget var bra, MEN...













måndag 16 oktober 2017

Sakta flyter ån...





Sakta flyter ån genom den kyliga morgonen
rätt lik
den där känslan man har
som minner om vinterns närmande...