Har erkänt...
Hjärnan är verkligen ett märkligt organ. Lika lätt att förutsäga som höstlöv i en virvelstorm. En enda röra av logik, känslor, tankar och intryck, som på något sätt ska försöka tolka och förstå omgivning och samtid.
Detta förklarar i sig en hel del. Idag har jag t ex varit lite trött på medias envishet att pressa varje droppe av nyheten från terrordådet i Stockholm. Oändliga historier om människor som nästan var där och som nästan blev indragna i en lång ström. Man vill veta, och man vill förstå, men man orkar inte med de här mängderna som vi fått.
Så när jag då såg den här bilden med han som utförde terrordådet, och som tydligen nu erkänt, var det enda jag tänkte:
"Tänk att en självmordskandidat som han har säkerhetsbälte på sig..."
Ja, det säger en hel del om min hjärnas kamp mot nutiden...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar